Tro och tvivel - Håkan Hellström перевод на немецкий

Tro och tvivel

94 hade jag ett fast jobb på Pååls bagerier
Tills jag började med Tequila och blev trummis i en vinorkester
Och sen sa de på Pååls att några skulle gå
Och det betydde Karl-Johan, Andreas och jag
Jag hade inga barn då, men Karl-Johan hade två
Så det tog hårt på honom

Det var nästan alltid svart i tankarna på Långedragspaviljongen
Där jag nästan alltid satt med pensionärerna under båtsäsongen
Och vi såg på de unga och glömska, i båtar och i varandras armar
Och tänkte "skuld och lidande väntar på er fortfarande"

Har gått på knä så många år i den här staden
Men jag svär att jag hörde Frälsningsarmén sjunga om att lämna allt
Bakom sig, första gången jag såg dig
Och jag svär att jag hörde lastbilar från E4: an dundra förbi där utanför
Natten vi kysste all skit vi gått igenom här adjö

Lena ville ifrån kranarna och indieklubbarna
Det var då Lena, nu vill jag alltid stanna
Och min lille son ler mot manshororna
När vi går förbi hand i hand, åh Fiskekyrkan
Åh, ändå Hurricane
När de skrev om mig i tidningen sa du som det var
"Glöm mig aldrig Håkan, parkbänken är aldrig långt borta"

Men den gamla goda tiden, nu kommer den aldrig tillbaka
Men jag svär att varenda fyllo på varenda bänk i varenda hörn
Hälsade på oss, natten jag fann dig
Och jag svär att jag aldrig sett stjärnorna tydligare ovanför
Natten vi kysste all skit vi gått igenom här adjö
Adjö

Glaube und Zweifel

94 hatte ich einen festen Job bei Pååls Bäckereien
Bis ich mit Tequila anfing und Schlagzeuger in einem Weinorchester wurde
Und dann sagten sie bei Pååls, dass einige gehen müssten
Und das bedeutete Karl-Johan, Andreas und ich
Ich hatte damals keine Kinder, aber Karl-Johan hatte zwei
Also traf es ihn hart

Es war fast immer düster in den Gedanken im Långedragspavillon
Wo ich fast immer mit den Rentnern während der Bootssaison saß
Und wir sahen die Jungen und Vergesslichen, in Booten und in den Armen des anderen
Und dachten "Schuld und Leid warten noch auf euch"

Bin so viele Jahre in dieser Stadt auf Knien gegangen
Aber ich schwöre, ich hörte die Heilsarmee davon singen, alles zurückzulassen
Hinter sich, das erste Mal, als ich dich sah
Und ich schwöre, ich hörte Lastwagen von der E4 draußen vorbeidonnern
In der Nacht, als wir all dem Scheiß, den wir hier durchgemacht hatten, Lebewohl küssten

Lena wollte weg von den Kränen und den Indie-Clubs
Das war damals Lena, jetzt will ich immer bleiben
Und mein kleiner Sohn lächelt die männlichen Huren an
Wenn wir Hand in Hand vorbeigehen, oh Feskekôrka
Oh, trotzdem Hurricane
Als sie in der Zeitung über mich schrieben, sagtest du, wie es war
"Vergiss mich nie, Håkan, die Parkbank ist nie weit weg"

Aber die gute alte Zeit, die kommt nie wieder zurück
Aber ich schwöre, dass jeder Säufer auf jeder Bank in jeder Ecke
Uns grüßte, in der Nacht, als ich dich fand
Und ich schwöre, ich habe die Sterne darüber noch nie klarer gesehen
In der Nacht, als wir all dem Scheiß, den wir hier durchgemacht hatten, Lebewohl küssten
Lebewohl