Текст и перевод песни Johan Alander - Ingen enkel väg ut

Ingen enkel väg ut

Sjuttonde oktober, det var den dag jag drog
Men kändes som jag lämnade hela livet, fan du måste tro mig
Tro mig, snälla rena min själ
Gick ner på knä, pallade inte leva sådär

Jag bad om ett mirakel, måste ta mig själv i kragen
Ta mig genom dagen, men pallar knappt att hålla mig vaken längre
Håller mig vaken, somnar om med söndergråtna kinder
Men jag förstår det inte, för pojkar gråter inte

Med det talesättet, svårt att va en man ibland
Och känns som att man dränks när tårar porlar som ett vattenfall
Jag måste bryta den där tankegången
Vill bara vakna här imorgon utan skam i kroppen

Fick panikångest, galen så det skriker om det
Vill kunna tro att det blir bättre när man skriver om det
Så jag skriver till känslan tar slut
Och tar ett steg till idag på ingen-enkel-väg-ut

Har tagit samma steg för att fastna
Gömt problemen i flaskan, när problemet är flaskan
Har varit närgången min undergång för många gånger
Försökt att skölja ner min ångest varje gång den kommer

Men den kommer ifatt
För sen den dagen jag kom till insikt, så ångrar jag allt
Jag vill kunna se min egna spegelbild om tio år
Och tänka att det var mycket skit och så, men det gick fint ändå

Vill kunna göra en spelning
Och känna att jag fyllde varje mening med mening
Det räcker inte att säga förlåt
För min mamma grät och sa att hon är rädd för sin son

Har fått så många gratischanser, men nånting i mig
Ville alltid gå och sälja dom för underpriser
Men inga pengar, inga papper i en bunt
För jag brände allt jag fick när jag handlade på impuls

Var fri när jag sov, men som vaken var jag fånge
För när jag drömde mig bort var enda gången som jag slapp min ångest
Och det är ingen-enkel-väg tillbaka sen
Kämpar mig igenom varje steg tills jag tar mig hem

Men inte själv, för vi är många som kämpar
Och det är skönt att kunna känna att man inte vänder ensam
Tänder ett ljus för dom som inte är där än
Ingen-enkel-väg-ut, det är den enda vägen hem

No Easy Way Out

October seventeenth, that was the day I left
But it felt like I left my whole life, you have to believe me
Believe me, please cleanse my soul
I fell to my knees, I couldn't live like that anymore

I prayed for a miracle, had to take myself by the collar
Take me through the day, but I can barely keep myself awake anymore
Staying awake, I fall asleep with tear-stained cheeks
But I don't understand it, because boys don't cry

With that saying, it's hard to be a man sometimes
And it feels like you're drowning when tears pour like a waterfall
I have to break that way of thinking
I just want to wake up here tomorrow without shame in my body

I had a panic attack, so crazy it screams about it
I want to be able to believe that it gets better when you write about it
So I write until the feeling runs out
And take one more step today on the no-easy-way-out

I've taken the same steps to get stuck
Hiding the problems in the bottle, when the problem is the bottle
My downfall has been close to me too many times
I've tried to flush down my anxiety every time it comes

But it catches up
Because since the day I came to my senses, I've regretted everything
I want to be able to see my own reflection in ten years
And think that it was a lot of crap and so on, but it worked out fine anyway

I want to be able to play a gig
And feel that I filled every phrase with meaning
It's not enough to say sorry
Because my mother cried and said she was afraid for her son

I've been given so many free chances, but something in me
Always wanted to go and sell them for underpriced
But no money, no papers in a bundle
Because I burned everything I got when I shopped on impulse

I was free when I slept, but when I was awake I was a prisoner
Because when I dreamed myself away, it was the only time I escaped my anxiety
And there's no-easy-way back from then
I fight my way through every step until I get home

But not by myself, because there are many of us fighting
And it's nice to feel that you're not turning alone
I light a candle for those who aren't there yet
No-easy-way-out, that's the only way home