Текст и перевод песни Kleerup/Helen Sjöholm - Så vände vinden

Så vände vinden

Och någon sa att skuggan under träden
Allt mer och mer som frosten kom blev vit
Som om dess gröna gräs var sommarns hår
Som hastigt åldrades och frös till is
Jag stod tyst och frusen där i mörkret
Och hörde bara allt som var mig kärt
Försvinna i en mörk och isig vind
Och sommaren låg snart död i landet Rind

Så vände vinden om
Den svarta hettan kom

Sen föll jag rakt i armarna på någon
På någon som kom springande och skrek
Jag visste inte vem i detta mörker
Som fångat mig när båda benen svek
Om detta var en djävul eller mänska
Ty dånet ökade till en orkan
Och den som höll mig ropade allt högre
"Skydda ögonen, det kommer snart"

Så vände vinden om
Den svarta hettan kom

Då gjorde jag min röst så gäll jag kunde
Och skrek tillbaks till honom, "jag är blind"
Och därför skyddad jag har aldrig sett
Men alltid bara känt på landet Rind
Då släppte mannen mig och sprang för livet
Jag vet ej vart i nattens heta dån
Som plötsligt bara kunde överröstas
Av fruktansvärda åskor fjärran från

Så vände vinden om
Den svarta hettan kom

Jag lyckades att nå en stenig håla
Där hettan ej var outhärdligt hård
Och någon förde mig in genom natten
Den tid som följde blev mitt ödesår
Jag lärde mig det stora skriets blindskrift
I ansikten jag tog på med min hand
Nu är jag sångerska i Tredje salen
Och återvänder aldrig till mitt land

Så vände vinden om
Den svarta hettan kom
Så vände vinden om
Den svarta hettan kom

The Wind Changed

And someone said that the shadow under the trees
More and more as the frost came, it turned white
As if its green grass were the hair of summer
That quickly aged and froze into ice
I stood silent and frozen there in the darkness
And heard only all that was dear to me
Disappearing in a dark and icy wind
And summer soon lay dead in the land of Rind

Then the wind turned around
The black heat came

Then I fell straight into the arms of someone
Someone who came running and screaming
I didn't know who in this darkness
Who had caught me when both my legs gave way
If this was a devil or a human
For the roar increased to a hurricane
And the one who held me called out louder and louder
“Protect your eyes, it’s coming soon”

Then the wind turned around
The black heat came

Then I made my voice as shrill as I could
And shouted back to him, “I am blind”
And therefore protected, I have never seen
But always just felt it in the land of Rind
Then the man let go of me and ran for his life
I don’t know where in the night’s hot roar
Which suddenly could only be drowned out
By terrible thunder far away

Then the wind turned around
The black heat came

I managed to reach a rocky hollow
Where the heat wasn’t unbearably harsh
And someone led me through the night
The time that followed became my fateful year
I learned the braille of the great cry
In the faces I touched with my hand
Now I am a singer in the Third Hall
And I never return to my country

Then the wind turned around
The black heat came
Then the wind turned around
The black heat came