Текст и перевод песни Lars Winnerbäck - Tretton Trappor Opp

Tretton Trappor Opp

Du sa: "Realism" när jag föll och flög på samma gång
Jag sov i fantasi och skrev en sång
Och du stod suckande och iakttog min dans
För nåt som egentligen inte fanns
Och jag skrek: "Poesi!" och du stod kvar på jorden och såg på
Du log och jag försökte nog förstå
Men jag stod fångad i min drömda sagovärld
Och flängde runt i fnoskig flärd
Och nu så står jag vilsen här bland brända skepp och körda lopp
Bland molnen finns det hopp, men på jorden står min kropp
Och min kärlek finns minst tretton trappor opp
I min drömda sagovärld
Och du sa: "Altruism", ett svårt ord som jag inte kände till
I min värld för jag göra som jag vill
Så jag gick fram och sa: "Du, dig vill jag ha"
Jag fick en kram och allt var bra
Så jag skrek "Romantik!", och du var nykter nog att säga "Kom
Kom, jag har någonting vi måste prata om"
Och nykter utav vin och full av längtan är det lätt
Att säga fel och tänka rätt
Och nu går mina tankar till en prins och till en sagofe
Som sitter på kafé vid en blomstrande spaljé
Och bara blandar ut sin tid med lite te
I min drömda sagovärld
Och du sa: "Kom tillbaks när du tappat dina vingar och kan gå"
Själv hade jag ingenting att föreslå
Så du klippte mina vingar och min himmel rasa ner
Och allt blev mörkt och inget mer
Och jag darrade av skräck och du sa: "Välkommen till verklighetens land"
Här hostar vi i sot och svett och sand
Här kan vi leva som de vänner som vi är
Bland alla andra som är här
Men mina vingar växer ut igen när vinden stör ditt mörka hår
Och jag tror nog du förstår när jag far upp dit ingen når
Och när jag vinkar ner till jorden där du står

Thirteen Staircases Up

You said: "Realism" when I fell and flew at the same time
I slept in imagination and wrote a song
And you stood sighing and watched my dance
For something that didn't really exist
And I screamed: "Poetry!" and you stood on earth and watched
You smiled and I probably tried to understand
But I was trapped in my dreamed fairy tale world
And flounced around in pretentious luxury
And now I stand lost here among burnt ships and driven races
There is hope in the clouds, but my body stands on earth
And my love is at least thirteen staircases up
In my dreamed fairy tale world
And you said: "Altruism", a difficult word I didn't know
In my world I do as I please
So I stepped forward and said: "You, I want you"
I got a hug and everything was fine
So I shouted "Romance!", and you were sober enough to say "Come
Come, I have something we need to talk about"
And sober from wine and full of longing, it's easy
To say the wrong thing and think the right thing
And now my thoughts go to a prince and a fairy tale fairy
Who sits in a café by a blossoming trellis
And just blends his time with some tea
In my dreamed fairy tale world
And you said: "Come back when you have lost your wings and can walk"
I myself had nothing to propose
So you clipped my wings and my sky fell down
And everything became dark and no more
And I trembled with fear and you said: "Welcome to the land of reality"
Here we cough in soot and sweat and sand
Here we can live as the friends we are
Among all the others who are here
But my wings grow out again when the wind disturbs your dark hair
And I think you understand when I go up where no one reaches
And when I wave down to the earth where you stand