Vem som helst blues - Lars Winnerbäck перевод на английский

Vem som helst blues

Jag kommer från en väg genom regnet
Där stensöta växer i kanten
Ser jag röken från Tekniska Verken är jag snart hemma igen
Där solen sjunker bakom fabriken
Och duggregnet blåser i vinden
Kan jag minnas vem jag var en gång innan jag blev vem som helst
I dina ögon en gång
Från ett annat håll

Alla har en brokig historia
En eld man måste snudda vid kanten
Jag önskar att jag funnits där för dig när du var ensam
Långt innan Stockholms kalkyler
När tiden fanns och förändras
Jag hamnade där ibland när det känns som jag gått sönder
Låst i en cirkel, rädd att göra fel
Rädslan har runnit genom åldrar och städer
Genom blodomlopp och märkliga gator tills jag blev vem som helst
En mörk och brusande fors tills jag blev vem som helst

Jag tänker på han jag tror hette Marcus
Han som hade en V8 i bröstet
Jag minns när dom sa "nu får du skylla dig själv, nu blir du skyldig igen"
Han sa: "den klassen är mongo"
Sen såg vi nåt försvinna i Marcus
Men vi andra hade ingen plats för nån som låter
Marcus bara grät och grät och vi blev vilka som helst
Och klockorna slog mellan dungar och tegel
Och vi satt där och åt våra järpar och blev vilka som helst
Ensamma, tysta, undrande, vilka som helst

Natten var så varm i augusti
Jag hade bara en sak i hågen
Lalalalalalalalalalalala
Jag var kär i din adress och ditt nummer
Jag var kär i dina krämer och t-shirts
Jag älskade stjärnorna som glittrade på himlen över tallarna
Att vi var två personer
Inte vilka som helst

Jag visste inte ens att dom känslorna fanns
Och nu kräver jag att dom känns hela tiden för vem som helst
Ge mig nånting mot rastlösheten, vad som helst

Jag kommer från en tall och en åker
Jag har doftat som ett hygge i skogen
En gång hade jag ojämna tänder och en dagdröm
Vi satt en kväll på Stora Hotellet
Lasse Winnerbäck kom in genom dörren
Vi bjöd honom på vin och pratade en lång stund
Det var inget särskilt med honom
Han var som vem som helst

Anyone's Blues

I'm coming from a road through the rain
Where knotweed grows on the edge
If I see the smoke from the Technical Works, I'll soon be home again
Where the sun sets behind the factory
And the drizzle blows in the wind
Can I remember who I was before I became just anyone
In your eyes once
From a different perspective

Everyone has a colorful history
A fire you have to touch on the edge
I wish I had been there for you when you were alone
Long before Stockholm's calculations
When there was time to be and to change
I end up there sometimes when I feel like I'm falling apart
Locked in a circle, afraid to make a mistake
Fear has flowed through ages and cities
Through bloodstreams and strange streets until I became just anyone
A dark and roaring torrent until I became just anyone

I'm thinking about he who I think was called Marcus
He who had a V8 in his chest
I remember when they said, "Now you have to blame yourself, now you'll be in debt again"
He said, "That class is stupid"
Then we saw something disappear in Marcus
But the rest of us had no place for someone who blushes
Marcus just cried and cried, and we became just anyone
And the bells tolled between thuds and bricks
And we sat there eating our grouse and became just anyone
Lonely, silent, wondering, just anyone

The night was so warm in August
I had only one thing on my mind
Lalalalalalalalalalalala
I was in love with your address and your number
I was in love with your creams and t-shirts
I loved the stars that sparkled in the sky above the pines
That we were two people
Not just anyone

I didn't even know those feelings existed
And now I demand that they always feel for just anyone
Give me something for my restlessness, anything

I come from a pine tree and a field
I smelled like a clearing in the forest
Once I had uneven teeth and a daydream
We sat one evening at the Grand Hotel
Lasse Winnerbäck came through the door
We offered him wine and talked for a long time
There was nothing special about him
He was like anyone else