Текст и перевод песни Lars Winnerbäck - Åt samma håll

Åt samma håll

I februari var det bottenfryst i mälaren
Götgatan var grå och kall av seklets värsta vinter
Det var tungt att gå
Stockholm verkar full av långa svarta labyrinter
Jag var virrig och trött, jag var sliten och nött
Allting runt omkring mig gick i ultrarapid
Och jag hade inga veckor, inga dar
Bara en röra av en massa tid
Jag ville hitta en bra paroll
Nånting att tro på, nåt som tog mig upp en bit över noll
Och hon mötte mig med sitt leende
Hon sa: "Ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll"
Och båtarna låg inne vid stadsgårdens kaj
Jag var beredd att dra till Åbo men hon rädda mig precis
Vad ska man göra ända fram till maj?
Mörkret är så tungt och alla männskor är som is
Men hon tyngdes inte ner, hon sa: "Vad spelar det för roll?"
Här, ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll
Blå dörren hade öppet och vi slog oss ner i baren
Hon var hemma efter veckor, runt på resor och jag lyssna när hon sa
"Jag kanske stannar här ett tag"
Vi kanske hittar nåt att bygga upp en vacker dag
Jag måste bara hitta en roll
Jag sa: "Ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll"
Vi ramla runt på alla ställen som var öppna den natten
Vi var konstnärer och de bästa i sitt slag
Vi skulle ta oss långt, vi två
Hon sa: "En dag står vi över februari, du och jag"
Natten var så kall, vi höll hårt om varann
Nu stänger de i Stockholm och människorna försvann
Men vi, vi hade lusten i behåll
Ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma
Jag ger min själ till händerna, den som ger och inte rycker
Jag sällar mig till hjältarna som gör och inte tycker
Hon var allt, hon var sin
Hon var den vackraste person jag hade träffat någonsin
Ah, bli kvar här med mig, bli kvar här med mig
Vi behöver ingenting, ah vi kan starta på noll
Men jag har ett rum några kvarter härifrån
Ah, ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll
Härifrån
Ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll
Ah, vi två
Ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll

Walking Together

In February, the Mälaren was frozen solid
Götgatan was gray and cold in the worst winter of the century
Walking was hard
Stockholm seemed full of long, dark mazes
I was confused and tired, I was worn and torn
Everything around me was moving in fast motion
And I had no weeks, no days
Just a mess of time
I wanted to find a good slogan
Something to believe in, something that would lift me a bit above zero
And she met me with her smile
She said, "Take my hand, I'll follow you, we're walking together"
And the boats were docked at Stadsgården's quay
I was ready to go to Åbo, but she saved me just in time
What's there to do until May?
The darkness is so heavy, and all the people are like ice
But she didn't feel heavy, she said, "What does it matter?"
Here, take my hand, I'll follow you, we're walking together
The blue door was open and we sat down at the bar
She was home after weeks, traveling around, and I listened as she said
"I might stay here for a while"
Maybe we can find something to build a beautiful day
I just have to find a role
I said, "Take my hand, I'll follow you, we're walking together"
We wandered around to all the places that were open that night
We were artists and the best in our field
We would go far, the two of us
She said, "One day we'll be above February, you and I"
The night was so cold, we held each other tightly
Now they're closing down in Stockholm, and the people are disappearing
But we, we still had our enthusiasm
Take my hand, I'll follow you, we're walking together
I give my soul to the hands that give and do not take
I join the heroes who do and do not think
She was everything, she was hers
She was the most beautiful person I had ever met
Oh, stay here with me, stay here with me
We need nothing, oh we can start from scratch
But I have a room a few blocks from here
Oh, take my hand, I'll follow you, we're walking together
From here
Take my hand, I'll follow you, we're walking together
Oh, the two of us
Take my hand, I'll follow you, we're walking together