Текст и перевод песни Mauro Scocco - Mellan en Far och en son

Mellan en Far och en son

Ja jag fick dina ögon,
Och din envishet.
Jag fick ditt sätt att gå,
Aldrig din uppmärksamhet.

Och du talade om mig,
När jag inte var där.
Dom sa du var så stolt,
Att jag gått så långt.

Och jag skulle velat känna dig,
Förstå var du kom ifrån.
Men nu går jag i det öde landet,
Mellan en far och son.

Ja så många frågor,
Som aldrig fick nåt svar.
Ja finns det nån som vet,
Vilken sorts man du var.

Ja det går i släkten,
Var det nån som sa.
Och ibland i spegeln,
Ser jag dig titta tillbaks.

Och jag skulle velat känna dig,
Förstå var du kom ifrån.
Ibland blir murarna för höga,
Mellan en far och en son.

Och jag förlåter dig,
Det här kapitlet är slut.
Och jag sätter punkt här,
Jag andas ut.

Men jag skulle velat känna dig,
Förstå var du kom ifrån.
Men nu går jag i det öde landet,
Mellan en far och son.

En far och en son...

Between a Father and a Son

I inherited your eyes,
As well as your stubbornness.
I inherited your gait,
But never your attention.

And you would speak of me,
Whenever I wasn't around.
They said you were so proud,
That I had come so far.

And I would have liked to know you,
To understand where you came from.
But now I walk in the desolate land,
Between a father and son.

With so many questions,
That were never answered.
I wonder if anyone knows,
What kind of man you were.

It runs in the family,
Or so they say.
And sometimes in the mirror,
I see you looking back at me.

And I would have liked to know you,
To understand where you came from.
Sometimes the walls become too high,
Between a father and son.

And I forgive you,
This chapter is closed.
And I end it here,
I exhale.

But I would have liked to know you,
To understand where you came from.
But now I walk in the desolate land,
Between a father and son.

A father and a son...