Текст и перевод песни Mikael Wiehe - Balladen om den stackars Karlsson

Balladen om den stackars Karlsson

Har ni hört om den stackars Karlsson
Har ni hört om vad han har gjort
Han har smygtittat genom nyckelhålet
Till himmelrikets port
Fast han visste, han inte borde
Och fast han visste, han inte fick
Så såg han himmelens ljus i närapå en hel minut
Men så gick det också som det gick

Nu går han sorgsen omkring på jorden
Och den är ensam och mörk och trist
Han har en längtan som bor i bröstet
Och han kan inte bli den kvitt
Nej, han kan aldrig va riktigt lycklig
Och han kan aldrig va riktigt glad
För sen han kika' dit in där själva saligheten finns
Så är det bara där som han vill va

Några gör för kärlek
Vad andra gör för guld
Några mister vettet
För ett par vackra ögons skull
Den starke slåss för makten
Den fattige för mat
Och alla har vi nånting
Som vi allra helst vill ha

Jag har trampat på tusen gator
Jag har suttit på tusen tåg
Och jag har vandrat i alla städer
Ifrån Bangkok till Bordeaux
Det finns så många som man kan ömka
Men allra ömkligast är nog den
Som har fått kika dit in där själva saligheten finns
Och aldrig mera kommer dit igen

The Ballad of Poor Karlsson

Have you heard of poor Karlsson
Have you heard what he has done
He has peeked through the keyhole
To the gates of heaven
Although he knew, he shouldn't
And although he knew, he couldn't
So he saw the light of heaven for almost a whole minute
But then it also went as it went

Now he walks sadly around on earth
And it is lonely and dark and gloomy
He has a longing that lives in his chest
And he can't get rid of it
No, he can never be truly happy
And he can never be truly glad
Because since he peeked in where the very bliss is
It's only there that he wants to be

Some do it for love
What others do for gold
Some lose their minds
For the sake of a pair of beautiful eyes
The strong fight for power
The poor for food
And we all have something
That we most desire

I have walked on a thousand streets
I have sat on a thousand trains
And I have wandered in all cities
From Bangkok to Bordeaux
There are so many to pity
But the most pitiful is probably the one
Who has gotten to peek in where the very bliss is
And never gets there again