Текст и перевод песни Mikael Wiehe - Den Blåa Röken

Den Blåa Röken

Den blåa röken försvinner sakta
Och glider bort i gryningen
Bort över skärvor
Bort över spillror
Bort över det som var mitt hem
Den bär på tårar
Den bär på saknad
Den bär på längtan till det som var
Den blåa röken försvinner sakta
Och kommer aldrig mer tillbaks

Hon var min lycka
Hon var min glädje
Hon var min tro, mitt hopp, mitt allt
Hon fick mitt hjärta
Hon fick min trohet
Jag fick tillbaka tusenfalt
Hon gav mej värme
Hon gav mej närhet
Hon gav mej kärlek och svar på tal
Den blåa röken bär allting med sej
Och kommer aldrig mer tillbaks

Livet är ett larmande spektakel
Lyckan är en underlig filur
Kärlek är ett bländande mirakel
Man får va med om, om man har tur

Nu står jag ensam
Nu står jag hjälplös
Nu står jag kvar i gryningen
Den blåa röken glider så sakta
Bort över det som var mitt hem
Jag går mot tomhet
Jag går mot tystnad
Jag går förvisad från det som var
Den blåa röken försvinner sakta
Och så försvinner också jag

The Blue Smoke

The blue smoke fades slowly
And glides away in the dawn
Away over shards
Away over splinters
Away over what was my home
It carries tears
It carries longing
It carries yearning for what was
The blue smoke fades slowly
And will never return

She was my happiness
She was my joy
She was my faith, my hope, my all
She had my heart
She had my loyalty
I got back a thousandfold
She gave me warmth
She gave me closeness
She gave me love and an answer
The blue smoke carries it all with it
And will never return

Life is a noisy spectacle
Happiness is a strange creature
Love is a dazzling miracle
You get to experience it if you're lucky

Now I'm standing alone
Now I'm standing helpless
Now I'm standing still in the dawn
The blue smoke glides so slowly
Away over what was my home
I walk towards emptiness
I walk towards silence
I walk banished from what was
The blue smoke fades slowly
And so do I