Flickan och kråkan - Live - Mikael Wiehe перевод на немецкий

Flickan och kråkan - Live

Jag satt häromdagen och läste min tidning
En dag som så många förut.
Och jag tänkte på alla dom drömmar, man drömt
Som en efter en tagit slut.

Då såg jag en bild av en flicka
Med en skadskjuten kråka i famn
Hon springer iväg genom skogen
Så fort som hon någonsin kan.

Hon springer med fladdrande lockar
Hon springer på taniga ben
Och hon bönar och ber och hon hoppas och tror
Att det inte ska vara för sent.

Och flickan är liten och hennes hår är så ljust
Och hennes kind är så flämtande röd
Och kråkan är klumpig och kraxande svart
Och om en stund är den alldeles död.

Men flickan, hon springer för livet
Hos en skadskjuten kråka i famn
Hon springer mot trygghet och värme
För det som är riktigt och sant.

Hon springer med tindrande ögon,
Hon springer på taniga ben
För hon vet att det är sant, det som pappa har sagt
Finns det liv är det aldrig för sent.

Och jag började darra i vånda och nöd
Jag skakade av rädsla och skräck
För jag visste ju alldeles tydligt och klart
Att det var bilden av mig som jag sett.

För mitt hopp är en skadskjuten kråka
Och jag är ett springande barn
Som tror, det finns nån som kan hjälpa mig än
Som tror, det finns nån som har svar.

Och jag springer med bultande hjärta
Jag springer på taniga ben
Och jag bönar och ber fast jag egentligen vet
Att det redan är alldeles för sent

Das Mädchen und die Krähe - Live

Ich saß neulich da und las meine Zeitung
Ein Tag wie so viele zuvor.
Und ich dachte an all die Träume, die man geträumt hat
Die einer nach dem anderen zu Ende gingen.

Da sah ich ein Bild von einem Mädchen
Mit einer angeschossenen Krähe im Arm
Sie rennt davon durch den Wald
So schnell sie nur irgend kann.

Sie rennt mit flatternden Locken
Sie rennt auf dünnen Beinen
Und sie fleht und bittet und sie hofft und glaubt
Dass es nicht zu spät sein wird.

Und das Mädchen ist klein und ihr Haar ist so hell
Und ihre Wange ist so glühend rot
Und die Krähe ist plump und krächzend schwarz
Und in einem Moment ist sie ganz tot.

Aber das Mädchen, sie rennt um das Leben
einer angeschossenen Krähe in ihrem Arm
Sie rennt zur Sicherheit und Wärme
Für das, was richtig und wahr ist.

Sie rennt mit funkelnden Augen,
Sie rennt auf dünnen Beinen
Denn sie weiß, dass es wahr ist, was Papa gesagt hat
Wo Leben ist, ist es nie zu spät.

Und ich begann zu zittern in Qual und Not
Ich bebte vor Angst und Schrecken
Denn ich wusste ja ganz deutlich und klar
Dass es das Bild von mir war, das ich gesehen hatte.

Denn meine Hoffnung ist eine angeschossene Krähe
Und ich bin ein rennendes Kind
Das glaubt, es gibt noch jemanden, der mir helfen kann
Das glaubt, es gibt jemanden, der Antworten hat.

Und ich renne mit pochendem Herzen
Ich renne auf dünnen Beinen
Und ich flehe und bitte, obwohl ich eigentlich weiß
Dass es schon viel zu spät ist