Var Blev Ni Av - Monica Zetterlund перевод на немецкий

Var Blev Ni Av

Svara, du med röda stjärnan på din vårkavaj
Alla tåg som går mot lyckans land på första maj
Svar på en fråga från en vän som tappat tron
När är dom framme vid sin slutstation?

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord?
Ett nytt sätt att leva, var det bara tomma ord?
Var är dom nu, dom som påstod att de hade alla svar
Men svek alla oss och valde makten, de är kvar

Frihetens gudinna står på vakt i New Yorks hamn
Om du har en dollar får du rum i hennes famn
Hon som hade fred och frihet som sitt stolta mål
Så synd att hennes huvud var ett hål

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare värld?
Hon hjälper förtrycket med att låna det sitt svärd
Var är dom nu, alla löss från barbariets dunkla natt
Fascismens korpraler? Jo de sitter där dom satt

Vi som satts att leva i besvikelsens epok
Ja, vad gör vi nu? Vad skall vi tala på för språk
Ett sätt är att även om det blåser lite kallt
Tro på det vi trodde på trots allt

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord?
Ett nytt sätt att leva, var det bara tomma ord?
Var är han nu, våra frihetsdrömmars junker Morgonröd?
Han rör ju på sej, så han är nog inte riktigt död

Wo Seid Ihr Geblieben

Antworte, du mit dem roten Stern an deiner Frühlingsjacke
Alle Züge, die am ersten Mai ins Land des Glücks fahren
Antwort auf eine Frage von einer Freundin, die den Glauben verloren hat
Wann erreichen sie ihre Endstation?

Wo seid ihr geblieben, süße Träume von einer gerechteren Erde?
Eine neue Art zu leben, waren das nur leere Worte?
Wo sind sie jetzt, die behaupteten, alle Antworten zu haben
Aber uns alle verrieten und die Macht wählten, sie sind noch da

Die Freiheitsgöttin steht Wache im Hafen von New York
Wenn du einen Dollar hast, bekommst du Platz in ihren Armen
Sie, die Frieden und Freiheit als ihr stolzes Ziel hatte
Schade nur, dass ihr Kopf ein Loch war

Wo seid ihr geblieben, süße Träume von einer gerechteren Welt?
Sie hilft der Unterdrückung, indem sie ihr Schwert leiht
Wo sind sie jetzt, all die Läuse aus der dunklen Nacht der Barbarei
Die Korporale des Faschismus? Ja, die sitzen da, wo sie saßen

Wir, die wir leben müssen in der Epoche der Enttäuschung
Ja, was tun wir jetzt? Welche Sprache sollen wir sprechen?
Ein Weg ist, auch wenn der Wind etwas kalt weht
An das zu glauben, woran wir trotz allem glaubten

Wo seid ihr geblieben, süße Träume von einer gerechteren Erde?
Eine neue Art zu leben, waren das nur leere Worte?
Wo ist er jetzt, der Junker Morgenrot unserer Freiheitsträume?
Er bewegt sich ja, also ist er wohl nicht ganz tot