Текст и перевод песни Organism 12 - 1000 alper

1000 alper

Jag har penna block, vart jag än landar här
För att bygga nått nytt på plats
Vill inte laga det gamla, lever i bubblan
Jag hoppas ingen får andas, så hör jag allt det där
Som du står för och stoppar fingrarna i halsen
Handsken passar, kanske klassas jag som underligt barn
En man av sitt ord, men mest känd för den vassaste udden i stan
Den äldsta hunden har nu satt sig och fastnat i träsket
Snälla, låt mig dö nu och blanda min aska i bläcket
För det skall kännas som en grundlig lobotomi
Jag tycker det skulle kännas pundigt att va' kort och koncis
Jag vänder taggarna utåt som ett kaktusfält
Går från glömd till packad och slutsålt och blir sen aktuellt
Det kommer fan aldrig hända att jag faller av
Skapandet är min triumf och den här pennan den är allt jag har
Så jag skriver om det här, mina vänner och mig
Tiden kommer alltid bära vårt namn
Vad hände med dig?

Refräng: 2x
Jag flyger upp från djupet i marken
Innan det rinner ut i sanden
Låt min röst få höras över tusen alper
Så spela mig högst, spela mig väl
Och låt mina känslor få komponera en sång utav hela min själ

Dessa rastlösa själar lever på bröd och vatten
Bortom dagen, ingen kan ens se mig med ögon i nacken
Det kan även bli för mycket för den dekadente
Dom som står när det värsta händer är dina bästa vänner
Sätter tänderna i synden och blir ditt svarta får
Allt känns lika för i skymningen är alla katter grå
Fast i en död romans jag sitter och skriver
Får tusen år verkar som en ögonfrans i blicken på tiden
Så sliter jag ut, mitt hjärta skriver ur mitt häfte
Och hoppas att livet ska sluta bättre, bit i sura äpplet
Massa tjafsar och frågar hur väl passade handsken
Kommer aldrig ut, masken i flaskan har skaffat ett flaskskepp
En lyxvision i vanlig tappning, musiken min är farligt vacker
Tar aldrig av mig hatten som Charlie Chaplin
Jag är här, där lärda får nog
Vända kinden, skriver med en gåspenna
Gjort av fjädrar från en ängels vinge
Refräng 4x

Snap: isaakre

1000 Alps

I have notepad blocks everywhere I land here
To build something new in place
I don't want to fix the old, I live in a bubble
I hope no one breathes so I can hear all that
That you stand for and stick your fingers down your throat
The glove fits, maybe I'm classified as a strange child
A man of his word, but best known for the sharpest point in town
The oldest dog has now settled down and got stuck in the swamp
Please let me die now and mix my ashes in the ink
Because it will feel like a thorough lobotomy
I think it would feel trashy to be short and concise
I turn the thorns outward like a cactus field
I go from forgotten to packed and sold out and then become relevant
It will never happen that I fall off
Creation is my triumph and this pen is all I have
So I write about this, my friends and me
Time will always carry our name
What happened to you?

Chorus: 2x
I fly up from the depths of the earth
Before it runs out in the sand
Let my voice be heard over a thousand Alps
So play me loud, play me well
And let my emotions compose a song from my whole soul

These restless souls live on bread and water
Beyond the day, no one can see me with their eyes in the back of their heads
It can also become too much for the decadent
Those who stand when the worst happens are your best friends
Sink your teeth into sin and become your black sheep
Everything feels the same because in the twilight all cats are gray
Stuck in a dead romance I sit and write
A thousand years seems like an eyelash in the face of time
So I wear out, my heart writes out of my notebook
And I hope that life will end better, bite into a sour apple
Lots of chatter and questions about how well the glove fit
Never coming out, the mask in the bottle has gotten itself a bottle ship
A luxury vision in ordinary bottling, my music is dangerously beautiful
I never take off my hat, like Charlie Chaplin
I'm here, where the learned have had enough
Turn the other cheek, write with a quill pen
Made from the feathers of an angel's wing
Chorus 4x

Snap: isaakre