Текст и перевод песни Organismen - 1000 alper

1000 alper

Vers 1:
Jag har penna block, vart jag än landar här
För att bygga nått nytt på plats
Vill inte laga det gamla, lever i bubblan
Jag hoppas ingen får andas, så hör jag allt det där
Som du står för och stoppar fingrarna i halsen
Handsken passar, kanske klassas jag som underligt barn
En man av sitt ord, men mest känd för den vassaste udden i stan
Den äldsta hunden har nu satt sig och fastnat i träsket
Snälla, låt mig dö nu och blanda min aska i bläcket
För det skall kännas som en grundlig lobotomi
Jag tycker det skulle kännas pundigt att va' kort och koncis
Jag vänder taggarna utåt som ett kaktusfält
Går från glömd till packad och slutsålt och blir sen aktuellt
Det kommer fan aldrig hända att jag faller av
Skapandet är min triumf och den här pennan den är allt jag har
Så jag skriver om det här, mina vänner och mig
Tiden kommer alltid bära vårt namn
Vad hände med dig?

Refräng: 2x
Jag flyger upp från djupet i marken
Innan det rinner ut i sanden
Låt min röst få höras över tusen alper
Så spela mig högst, spela mig väl
Och låt mina känslor få komponera en sång utav hela min själ

Vers 2:
Dessa rastlösa själar lever på bröd och vatten
Bortom dagen, ingen kan ens se mig med ögon i nacken
Det kan även bli för mycket för den dekadente
Dom som står när det värsta händer är dina bästa vänner
Sätter tänderna i synden och blir ditt svarta får
Allt känns lika för i skymningen är alla katter grå
Fast i en död romans jag sitter och skriver
Får tusen år verkar som en ögonfrans i blicken på tiden
Så sliter jag ut, mitt hjärta skriver ur mitt häfte
Och hoppas att livet ska sluta bättre, bit i sura äpplet
Massa tjafsar och frågar hur väl passade handsken
Kommer aldrig ut, masken i flaskan har skaffat ett flaskskepp
En lyxvision i vanlig tappning, musiken min är farligt vacker
Tar aldrig av mig hatten som Charlie Chaplin
Jag är här, där lärda får nog
Vända kinden, skriver med en gåspenna
Gjort av fjädrar från en ängels vinge

Refräng 4x

Thousand Alps

Verse 1:
I have a notebook wherever I land
To build something new instead
I don't want to fix the old, living in a bubble
I hope no one is breathing, so I can hear all that
That you stand for and stick your fingers down your throat
The glove fits, maybe I'm classified as a strange child
A man of his word, but best known for the sharpest point in town
The oldest dog has now sat down and got stuck in the swamp
Please, let me die now and mix my ashes in the ink
For it should feel like a thorough lobotomy
I think it would feel cool to be short and concise
I turn my thorns outwards like a field of cacti
Go from forgotten to drunk and sold out and then become relevant
It will never happen that I fall off
Creation is my triumph and this pen is all I have
So I write about this, my friends and me
Time will always bear our name
What happened to you?

Chorus: 2x
I fly up from the depths of the earth
Before it runs out into the sand
Let my voice be heard over a thousand alps
So play me loud, play me well
And let my feelings compose a song out of my whole soul

Verse 2:
These restless souls live on bread and water
Beyond the present, no one can even see me with eyes in the back of their heads
It can also become too much for the decadent
Those who stand when the worst happens are your best friends
Sink teeth into sin and become your black sheep
All feels equal because in the twilight all cats are gray
Stuck in a dead romance I'm sitting and writing
A thousand years seems like an eyelash in the eyes of time
So I wear myself out, my heart writes from my notebook
And I hope that life will end better, bite the sour apple
A lot of chatter and questions about how well the glove fit
Will never come out, the mask in the bottle has acquired a bottle ship
A luxury vision in ordinary bottling, my music is dangerously beautiful
Will never take off my hat like Charlie Chaplin
I'm here, where the learned have had enough
Turn the other cheek, write with a quill
Made of feathers from an angel's wing

Chorus 4x