Текст и перевод песни Petter - Storstadsidyll

Storstadsidyll

Mina steg bär mig fram genom cementklädda golv, fuktig betong,
En sönderslagen vaktkur på en övergiven perrong
Inga steg ingen gång, varken sus eller sång
Min gamla själ har byggt ett tillfälligt hus av en kartong
Med några tidningar som skydd, för att hålla upp temperaturen
Neonljuset värmer tunnelbanestrukturen
Känner trycken från tågen, det blåser mot pannan
Regnklädda vagnar glider in och sen stannar
Högt I lokalen hörs den sista signalen,
När allt har försvunnit går jag ut på trottoaren
Längs betongblock, trasiga väggar och murbruk
70-tals institutioner, stora sjukhus
Korthus av sten, men som är byggda på sand
Packa ihop oss I en hög så vi kan bo på varann
Samma grå ton, jag vandrar I en grå zon
Timmar drar mig fram, det pumpar stad I mina ådror
Luften är tung, bitter smak I min mun
Och I den fulaste miljön finns en vacker slum
När solen står som högst kan jag skymta det vackra
Men precis när dom blottar sig försvinner dom sakta

REF:
Det är så vackert där, mycket att titta på
Det är så vackert där
Det är så vackert där, mycket att titta på
Det är så vackert där, men man ser skiten med

Jag stannar till och ser blåljusen ensam, siren som står och tjuter
Parkbänk, tomglas, några trötta suputer [men månen är död]
Inget nytt under solen, alla jagar sitt bröd
Stan som levde så fritt känns obehaglig och död
Gata, upp och ner, det är samma saker jag ser
Från trängsel, trafik, bort till tomma kvarter
Gatlyktor blänker, känner fukten från smogg
Tomma ansikten som möts, halva landet utan jobb
Det är ett system fyllt med regler, byggt på disciplin
Där bara få ser en stege, resten sliter som svin
Det är som Cheops pyramid för dom som tolkar det rätt
Inget för 40-talister som holkade fett
Här finns prestige, attityd, det är sjuk mentalitet
Ingen flis, och det svider utan likviditet
Där finns kärlek och smek, barnasinne och lek
Men också sanningens ord, här finns lögner och svek
Så hårt men så mjukt, så fult men så vackert
Det är så svårt att stå ut, plus jag pallar inte snacket
Och när solen står som högst kan jag inte se det jag brukar
Och jag njuter varje stund och sekund, som jag slukar

REF:
Det är så vackert där, mycket att titta på
Det är så vackert där
Det är så vackert där, mycket att titta på
Det är så vackert där, men man ser skiten med

En storstadsidyll [x 16]
... men man ser skiten med...

Urban Idyll

My steps carry me through cement-clad floors, damp concrete,
A smashed guard booth on an abandoned platform
No steps, no walkway, neither rustle nor song
My old soul has built a temporary house out of cardboard
With some newspapers as a shield, to keep the temperature up
Neon light warms the subway structure
I feel the pressure from the trains, it blows against my forehead
Rain-clad wagons slide in and then stop
High in the hall the last signal is heard,
When everything has disappeared, I go out on the sidewalk
Along concrete blocks, broken walls and mortar
70s institutions, large hospitals
Houses of cards made of stone, but built on sand
Pack us together in a pile so we can live on each other
The same gray tone, I wander in a gray zone
Hours drag me forward, the city pumps in my veins
The air is heavy, a bitter taste in my mouth
And in the ugliest environment, there is a beautiful slum
When the sun is at its highest, I can glimpse the beauty
But just as they reveal themselves, they slowly disappear

CHORUS:
It's so beautiful there, so much to look at
It's so beautiful there
It's so beautiful there, so much to look at
It's so beautiful there, but you see the shit too

I stop and see the blue lights alone, a siren wailing
Park bench, empty bottles, some tired drunks [but the moon is dead]
Nothing new under the sun, everyone chases their bread
The city that lived so freely feels uncomfortable and dead
Street, up and down, it's the same things I see
From crowds, traffic, to empty blocks
Streetlights glare, I feel the moisture from smog
Empty faces meet, half the country without a job
It's a system filled with rules, built on discipline
Where only a few see a ladder, the rest work like pigs
It's like the Cheops pyramid for those who interpret it right
Nothing for 40s babies who slipped on fat
Here is prestige, attitude, it's a sick mentality
No chips, and it stings without liquidity
There is love and affection, childlike innocence and play
But also the word of truth, here are lies and deceit
So hard but so soft, so ugly but so beautiful
It's so hard to stand, plus I can't stand the talk
And when the sun is at its highest, I can't see what I usually see
And I enjoy every moment and second, that I devour

CHORUS:
It's so beautiful there, so much to look at
It's so beautiful there
It's so beautiful there, so much to look at
It's so beautiful there, but you see the shit too

An urban idyll [x 16]
... but you see the shit too...