Текст и перевод песни PST/Q - Vid hans dödsbädd

Vid hans dödsbädd

Hans sista dagar hade runnit, hunnit bli timmar nu
Men han hade saker och säga sa han, innan gud
Han hade varit en rik man en gång, men var skinnad nu
Han kämpade mot klockans klämtande för att minnas nu

Tiden började vinna nu, han sa: böj dig fram så jag ser dig
Jag har några väl vägda vårdade hårda ord att ge dig
På din väg, men väg in din egen tankeförmåga
Kanske fråga dig om det passar att begrunda förfrågan

För mitt inne i livet, ta inget för givet
Och ta varje motgång som ett minne för livet, tro inte att vinna är givet
Jag har blivit skinnad av livet, så lyssna ordentligt
Men kritisera, att bilda sin uppfattning är väsentligt

Och att lära sig utan att tänka, är värdelöst, allvarligt
Men att tänka utan att lära sig är rakt av farligt
Och ta det varligt när det behövs, även om det känns klent
För diplomati är bara att säga 'snäll hund' tills du hittar en sten

Om ens klena män behöver fact för förakt, skäms då
Inte för att ta det för vad du är och hata det ändå
Tänk på att du måste, låtsas passa in
Se ut som om du tror på all skit dem lassar in

Men passa din tunga, unge man, bida din tid
Betrakta, beakta, vakta, alla får lida sin tid
Dem strider sitt krig undertryckt, men alla har samma törst
Fast du är den enda som vet att det handlar om att hamna först

Vid hans dödsbädd, han gav mig allt han lastades för
Så lämna en lärd man en värld han inte passade för
Och så bjöd han farväl till en värld som hatade honom
Och som definitivt inte saknade honom
Vid hans dödsbädd, han gav mig allt han lastades för
Så lämna en lärd man en värld han inte passade för
Och så bjöd han farväl till en värld som hatade honom
Och som definitivt inte saknade honom

Han låg skelettlik, på äckligt vita lakan
Smakande på orden, nästan död men vaken
Han sa: saken är den, och verkade skärpt igen
Att du måste lyssna, jag är din enda verkliga vän

Om nått verkligen är vad du tycker, lita på känslan
För har du inget trevligt att säga är du antagligen inte ensam
Och om bekanta, tänk framåt i handling och tiden
De ler nu men ser du att deras förvandling är given

De flesta av dina bästa vänner kanske smider ränker
För om två män aldrig träter är det bara en som tänker
Du sänker väl aldrig garden, jo förlåt mig
Men låt mig berätta, de verkar käcka nu men alla vill åt dig

Gråt ej över min spröda och döda kropp
Använd andra, men du är den enda du behöver stöd av dock
Söv ditt hopp, för det är en livlina för desperata
Om syndaren sover så djupt är det bäst han vaknar

Vid hans dödsbädd, han gav mig allt han lastades för
Så lämna en lärd man en värld han inte passade för
Och så bjöd han farväl till en värld som hatade honom
Och som definitivt inte saknade honom
Vid hans dödsbädd, han gav mig allt han lastades för
Så lämna en lärd man en värld han inte passade för
Och så bjöd han farväl till en värld som hatade honom
Och som definitivt inte saknade honom

Du skall lära dig sanningen och den ska göra dig förbannad
Ska du fram lyssna på dig, den som gör annat bör stanna
Hörsamma mina råd, sa han, med svag stämma
Lita inte på lagvrängare och känslor är bäst avstängda

Se till att avstämma varje handling med originalplanen
Och måste du bryta löften, prioritera avtalen
Låt dem kalla dig galen, för valen i din verksamhet
För paranoia är bara en högre form av uppmärksamhet

Samvetet bör ignoreras, det motverkar framgång
Och kan nån inte förstå är det bara ännu en att ta hand om
Och skam dem som alltid, ser den ljusa sidan
Cynism är en högre form av klarsynthet utan vidare

Hans lidande började, skina igenom nu
Sent om sido var han redo och lämna scenen nu
Han drog sitt sista andetag, jag kände att det var över och
Stängde hans ögonlock och lämna hans döda kropp

Vid hans dödsbädd, han gav mig allt han lastades för
Så lämna en lärd man en värld han inte passade för
Och så bjöd han farväl till en värld som hatade honom
Och som definitivt inte saknade honom
Vid hans dödsbädd, han gav mig allt han lastades för
Så lämna en lärd man en värld han inte passade för
Och så bjöd han farväl till en värld som hatade honom
Och som definitivt inte saknade honom

At His Deathbed

His final days had passed, turned into hours now
But he had things to say, he claimed, before God
He had been a wealthy man once, but was skinned now
He fought against the clock's chime to remember now

Time started to win now, he said: lean closer so I can see you
I have some well-weighed, cherished, harsh words to give you
On your path, but weigh in your own thinking ability
Perhaps ask yourself if it's appropriate to ponder the inquiry

For in the midst of life, take nothing for granted
And take every setback as a memory for life, don't believe winning is a given
I have been skinned by life, so listen carefully
But criticize, to form your own opinion is essential

And to learn without thinking is useless, seriously
But to think without learning is downright dangerous
And take it easy when needed, even if it feels weak
For diplomacy is just saying 'good dog' until you find a stone

If even weak men need facts for contempt, be ashamed
Not for taking it for what you are and hating it anyway
Remember that you must, pretend to fit in
Look like you believe in all the crap they shovel in

But watch your tongue, young man, bide your time
Observe, consider, guard, everyone suffers their time
They fight their war suppressed, but all have the same thirst
Though you are the only one who knows it's about coming first

At his deathbed, he gave me everything he was burdened with
So leave a learned man a world he didn't fit into
And so he bid farewell to a world that hated him
And that definitely didn't miss him
At his deathbed, he gave me everything he was burdened with
So leave a learned man a world he didn't fit into
And so he bid farewell to a world that hated him
And that definitely didn't miss him

He lay skeletal, on disgustingly white sheets
Tasting the words, almost dead but awake
He said: the thing is, and seemed sharp again
That you must listen, I am your only true friend

If something really is what you think, trust the feeling
Because if you have nothing nice to say, you're probably not alone
And as for acquaintances, think ahead in action and time
They smile now, but do you see that their transformation is inevitable

Most of your best friends might be plotting
Because if two men never argue, only one is thinking
You'd never let your guard down, yes, forgive me
But let me tell you, they seem kind now, but everyone wants a piece of you

Don't cry over my brittle and dead body
Use others, but you are the only one you need support from though
Lull your hope, for it is a lifeline for the desperate
If the sinner sleeps so deeply, it's best he wakes up

At his deathbed, he gave me everything he was burdened with
So leave a learned man a world he didn't fit into
And so he bid farewell to a world that hated him
And that definitely didn't miss him
At his deathbed, he gave me everything he was burdened with
So leave a learned man a world he didn't fit into
And so he bid farewell to a world that hated him
And that definitely didn't miss him

You shall learn the truth and it shall make you angry
If you want to move forward, listen to yourself, anyone who does otherwise should stay behind
Heed my advice, he said, in a weak voice
Don't trust lawyers and emotions are best turned off

Make sure to align every action with the original plan
And if you must break promises, prioritize agreements
Let them call you crazy, for the choices in your business
For paranoia is just a higher form of awareness

Conscience should be ignored, it counteracts success
And if someone can't understand, it's just another one to take care of
And shame those who always see the bright side
Cynicism is a higher form of clairvoyance without further ado

His suffering began to shine through now
Late as it was, he was ready to leave the stage now
He drew his last breath, I felt it was over and
Closed his eyelids and left his dead body

At his deathbed, he gave me everything he was burdened with
So leave a learned man a world he didn't fit into
And so he bid farewell to a world that hated him
And that definitely didn't miss him
At his deathbed, he gave me everything he was burdened with
So leave a learned man a world he didn't fit into
And so he bid farewell to a world that hated him
And that definitely didn't miss him