Текст и перевод песни Raubtier - Praedator

Praedator

Vinden bär vittring av byte
I spåren av ett villebråd
Genom nyfallen snö, ät eller dö
I skogarna finns ingen nåd
Det är jaktrus som kokar I blodet
Det är instinkten som tagit vid
Ett liv för ett liv, Lagen är primitiv
Men en lag för evinnerlig tid
Praedator
Hör hur vildmarken kallar till prövning
Där som jaktmark och evighet möts
Där som besten blir ställd, där den vilda blir fälld
Där som pilspetsen slutgiltigt blöts
Det är lycka att lystra till strängen
Att få härska över pilens flykt
Men den glädjen är ej störst som är
Nysläckt blodtörst
Det är driften som gör en hänryckt
Ave venator, Preadator
I skogens snår, I bytets spår
Jag känner vittring utav blod
Gudar låt jaktlyckan bli god
Praedator
Vad vet vargen om plågor och grymhet
Vad vet järven om hur han är rå?
Han tar vad han tar och vad han lämnar kvar
Festar örnen och korparna på
Du som talar så civiliserat
Vad du än gör som står i din makt
Den som en gång fötts vild, kan ej någonsin bli skild
Från den instinkt som driver till jakt
Ave venator, Preadator
I skogens snår, I bytets spår
Jag känner vittring utav blod
Gudar låt jaktlyckan bli god
Praedator

Predator

The wind carries the scent of prey
In the tracks of the beast
Through the freshly fallen snow, kill or be killed
In the forest there is no mercy
It's the thrill of the hunt that boils in the blood
It's the instinct that has taken hold
A life for a life, the law is primitive
But a law for eternity
Predator
Hear how the wilderness calls for trial
Where the hunting ground and eternity meet
Where the beast is challenged, where the wild is felled
Where the arrowhead is finally wetted
It is a joy to listen to the string
To be able to control the flight of the arrow
But that joy is not the greatest
Newly quenched bloodlust
It is the instinct that makes one enraptured
Ave venator, Predator
In the thicket of the forest, in the tracks of the prey
I sense the smell of blood
Gods, let the hunting luck be good
Predator
What does the wolf know of torment and cruelty
What does the wolverine know about how raw he is?
He takes what he takes and what he leaves behind
The eagle and the ravens feast on
You who speak so civilized
Whatever you do in your power
He who was once born wild can never be separated
From the instinct that drives him to hunt
Ave venator, Predator
In the thicket of the forest, in the tracks of the prey
I sense the smell of blood
Gods, let the hunting luck be good
Predator