Текст и перевод песни Ted Gärdestad - I den Stora Sorgens Famn

I den Stora Sorgens Famn

I den stora sorgens famn
Finns små ögonblick av skratt
Så som stjärnor tittar fram
Ut ur evighetens natt
Och i solens första strålar
Flyger svalorna mot skyn
För att binda sköra trådar
Tvinna trådar till en tross
Mellan oss
Så når vi varandra
I den hårda tidens brus
Finns de skrik som ingen hör
Allt försvinner i ett sus
Som när vinden sakta dör
Alla tårarna har torkat
Till kristaller på min kind
Jag har ropat allt jag orkat
Allt jag orkat efter dig
Hör du mig?
Kan vi nå varandra
I den långa vinterns spår
Trampas frusna blommor ner
Och där ensamheten går
Biter kylan alltid mer
Ändå har jag aldrig tvekat
Mellan mörker eller ljus
För när månens skära bleknat
Har allt pekat åt ditt håll
Och från mitt håll
Kan vi nå varandra
I den stora sorgens famn

I the Great Sorrow's Embrace

In the Great Sorrow's Embrace
There are small moments of laughter
Like stars peeking through
The eternity of night
And in the sun's first rays
The swallows fly towards the sky
To tie fragile threads
Twining them into a bond
Between us
So we reach each other
In the harsh tumult of time
There are cries that no one hears
Everything disappears in a whisper
As the wind slowly dies
All the tears have dried
Into crystals on my cheek
I've cried out all I could
All I could for you
Can you hear me?
Can we reach each other
On the long winter's trail
Frozen flowers are trampled down
And where loneliness walks
The cold always bites more
Yet I have never hesitated
Between darkness and light
For when the moon's crescent fades
Everything has pointed towards you
And from me
Can we reach each other
In the Great Sorrow's Embrace