Текст и перевод песни Thorsten Flinck - Balladen Om K

Balladen Om K

Jag är inte sjuk, inte sjuk
Jag är inte sjuk, inte sjuk
Jag är bara trött, så oändligt trött
Men jag är inte sjuk, inte sjuk

Han kom som en sommarvind
Älskogsleken var blind, den var blind
Och han gav mig ett barn och så gav han sig av
Jag var ung, jag förstod ingenting

Han ville ju bara va fri
Och leva sitt eget liv
Men skammen, den var min, den brände min kind
Jag orkar inte stanna kvar

Så jag for med min flicka från mitt hem
Vi flydde till storstaden
Till gator och torg, till buller och till stoj
Till bilar, neonljus och betong

Men jag fick inget arbete
Så vi satt i vår lägenhet
I förorten, i ensamheten
En tvåa på sjunde våningen

Men jag blev inte sjuk, inte sjuk
Jag blev inte sjuk, inte sjuk
Jag blev bara trött, så oändligt trött
Men jag blev inte sjuk, inte sjuk

Och dagarna kom och de försvann
De liknade alla varann
Jag blev som ett djur, jag gick runt i min bur
Jag pratade inte med nån ann'

Så grep ångesten om min hals
Och handen om hjärtat var kallt
Jag levde i skräck ett halvår i sträck
Jag grät mig till sömns varje natt

Så börja jag att dricka vin
Får att få orka känna mig fin
För att våga gå ut, för att inte ta slut
För att ta mig ur apatin

För jag fruktade för mitt förstånd
Jag ville bara va igång, va igång
Jag böna, jag bad om en plats för min flicka
Men daghemskön, den var för lång

Men jag blev inte sjuk, inte sjuk
Jag blev inte sjuk, inte sjuk
Jag blev bara trött, så oändligt trött
Men jag blev inte sjuk, inte sjuk

Så nu är vi vind för våg
Tills den fjärde vintern blev vår
Sen en dag, i april, då stanna världen till
När barnavårdsnämnden knacka på

Det var de som bodde bredvid (det är alltid de som bor bredvid)
Som låtit hämta dem hit
De rodna och sa att det var för min flicka
Så de visste trots allt att vi fanns till

De tog min flicka ur min vård
Vi fick bara fyra år
Men jag hoppas, jag tror att när hon blir stor
Hon kommer förlåta och förstå

Att jag var aldrig sjuk, aldrig sjuk
Jag var aldrig sjuk, aldrig sjuk
Jag var så trött, så oändligt trött
Men jag var inte sjuk, inte sjuk

Så slocka min sista glöd
Jag trodde jag ville dö
Ja, jag drev som ett rö, ett virvlande frö
En spillra i stormande sjö

Så jag sökte mig hit och jag kom hem
Till den stora förståelsen
Här talar man mjukt, här blir man snart sjuk
Här tror ingen på behandlingen

Här söver man ned ångesten
Här drogar man bort framtiden
Här är allting bra, här finns inga krav
Man får sova sig in i himmelen

De sa jag var sjuk, jag var sjuk, kom igen då!
Sa jag var sjuk, jag var sjuk
Jag var så trött, så oändligt trött
Kom igen då!

Och de sa jag var sjuk, jag var sjuk
Sa jag var sjuk, jag var sjuk
Men jag var så trött, så oändligt trött
De sa: "Det är ju sjukt, det är sjukt"

Och de sa: "Det är sjukt, det är sjukt"
Sa: "Det är sjukt, det är sjukt"
Men jag var så trött, så förbannat jävla trött
Men de sa "Ni är sjuk, ni är sjuk"

Revolutionsorkestern tackar för ikväll, God bless you
Länge leve de röda, ett, två, tre, viva!

Ballad of K

I'm not sick, not sick
I'm not sick, not sick
I'm just tired, so infinitely tired
But I'm not sick, not sick

He came like a summer wind
Our love play was blind, it was blind
And he gave me a child and then he gave himself up
I was young, I didn't understand anything

He just wanted to be free
And live his own life
But the shame, it was mine, it burned my cheek
I couldn't stand to stay

So I left with my little girl from my home
We fled to the big city
To streets and squares, to noise and to clamor
To cars, neon lights and concrete

But I didn't get any work
So we sat in our apartment
In the suburbs, in loneliness
A two-room on the seventh floor

But I didn't get sick, not sick
I didn't get sick, not sick
I just got tired, so infinitely tired
But I didn't get sick, not sick

And the days came and they disappeared
They all looked alike
I became like an animal, I walked around in my cage
I didn't talk to anyone else

So anxiety gripped my throat
And the hand on my heart was cold
I lived in terror for half a year straight
I cried myself to sleep every night

So I started drinking wine
To be able to feel beautiful
To dare to go out, not to end
To get myself out of apathy

Because I feared for my sanity
I just wanted to be on the go, on the go
I begged, I prayed for a place for my little girl
But the daycare queue was too long

But I didn't get sick, not sick
I didn't get sick, not sick
I just got tired, so infinitely tired
But I didn't get sick, not sick

So now we're at the mercy of fate
Until the fourth winter became ours
Then one day, in April, the world stood still
When the Child Welfare Committee knocked on the door

It was those who lived next door (it's always those who live next door)
Who had them brought here
They blushed and said it was for my little girl
So they knew after all that we existed

They took my girl out of my care
We were only given four years
But I hope, I believe that when she grows up
She will forgive and understand

That I was never sick, never sick
I was never sick, never sick
I was so tired, so infinitely tired
But I wasn't sick, not sick

So my last ember died
I thought I wanted to die
Yes, I drifted like a reed, a swirling seed
A splinter in a stormy sea

So I sought my way here and I came home
To the great understanding
Here one speaks softly, here one will soon be ill
Here no one believes in the treatment

Here one numbs the anxiety
Here one drugs away the future
Here everything is fine, here are no demands
One gets to sleep one's way into heaven

They said I was sick, I was sick, come on!
Said I was sick, I was sick
I was so tired, so infinitely tired
Come on!

And they said I was sick, I was sick
Said I was sick, I was sick
But I was so tired, so infinitely tired
They said: "It's sick, it's sick"

And they said: "It's sick, it's sick"
Said: "It's sick, it's sick"
But I was so tired, so damn tired
But they said "You are sick, you are sick"

The Revolution Orchestra thanks you for tonight, God bless you
Long live the reds, one, two, three, viva!