Текст и перевод песни Timbuktu - Rum 323

Rum 323

Sitter o räknar repor i parketten
Ser verkligheten i spegeln på toaletten
I strumplästen det e kallt in i kaklet
Det mest nätter som allt håller mej vaken
Känns som världen just slagit mej på käften
Skulle bara vilja hälla det i texten
I grannrummet har dom 100 decibel sex
10de gången jag läser genom ditt sms
Vet inte hur jag ska svara
För det det jag känner verkar omöjligt att stava
Skulle försvinna in i flaskan om jag bara
Trodde det skulle hjälpa mej o begrava
Men jag e klokare nu än vad jag nånsin varit
Du sa att de kommer ta slut om jag kör på som vanligt
Så jag fastnade mellan o va borta va hemma
Ja sa vi har det bra du sa det allt för sällan
Du sa det allt för sällan
Men jag va aldrig hemma
Ligger o stirrar blint väggarna kryper in
Av alla rum som finns fastnat i 323
Luften e inget värdnär inte du är här
Får världen ingen själ mitt hem e där du e
Teven e på datorn också
Bland bruna möbler o hotellrumskonsten
Gammal ångest bor i tapeten
Dom säljer skiten i paisleymeter
Trodde jag va den helt charmiga snackaren
Men verkar va den enfaldiga rapparen
För smart o dö för dum o leva
Fuckat upp så mycket det kan inte numereras
Ringde min syster för några goda råd
Hon sa världen väntar inte på att du förstår
Ständigt e det jag som strular till det
Sen försöker sminka bort fula minnen
Men listan växer o tiden krymper
Bara en i stacken en fis i rymden
Med hål i hinken inget hav kan fylla
I 323 där står dagen stilla där står dagen stilla
O jag e helt förvirrad
Ligger o stirrar blint väggarna kryper in
Ac alla rum som finns fastnat i 323
Luften e inget värd när du inte är här
Får världen ingen själ mitt hem e där du e
Mina ögon har färgen av pinot noir
Jag e tjurskallig hon kallar mej minotaur
Mina tankar flyger men kroppen går ingenstans
I denna knoppen e det rökigare än singel malt
Fast i ett ingenmansland mellan yin o yang
Hur ska 63000 gram bära en elefant
Så när jag sa att jag var rädd ja då mena jag vettskrämd
Att modet lägger benen på ryggen e så lätt hänt
Dessa dagar e som nätter av kompakt tystnad
Du sa jag sakna argument men du har knappt lyssnat
Sms bråk hårt språk e väl vanligt
Du o jag sveps så lätt bort i grälnamin
O nu e jag här i ett rum utan själ
O försöker hitta min som verkar sprungit iväg
Framtidsutsikten skymd av novemberdimman
Samma tankeloop har gått femitelva timmar
Hemma bäst men jag e borta bra mycket
älskar dej men jobbar hårt på avtrycket
Du säjer Jay bättra din prioritering
Min visdom e som SJ drabbad av försening

Room 323

Sitting here, counting scratches on the floor
Seeing reality in the bathroom mirror's reflection
In my socks, it's cold against the tiles
It's mostly nights like this that keep me awake
Feels like the world just slapped me in the face
I just want to pour it all into the lyrics
In the next room, they're having 100-decibel sex
10th time I'm reading through your text message
Don't know how to respond
Because what I feel seems impossible to spell out
I'd disappear into the bottle if I just
Believed it would help me bury it all
But I'm wiser now than I've ever been
You said it would end if I keep going like this
So I got stuck between being away and being home
I said we're good, you said that's too rare
You said that's too rare
But I was never home
Lying here, staring blindly, the walls are closing in
Of all the rooms that exist, stuck in 323
The air is worthless when you're not here
The world has no soul, my home is where you are
The TV is on, the computer too
Among brown furniture and hotel room art
Old anxieties live in the wallpaper
They sell the crap by the paisley meter
Thought I was the charming talker
But it seems I'm just the simple-minded rapper
Too smart to die, too dumb to live
Messed up so much it can't be numbered
Called my sister for some good advice
She said the world won't wait for you to understand
It's always me who messes things up
Then I try to cover up ugly memories
But the list grows and time shrinks
Just one in the stack, a fart in space
With a hole in the bucket, no ocean can fill
In 323, the day stands still, the day stands still
And I'm completely confused
Lying here, staring blindly, the walls are closing in
Of all the rooms that exist, stuck in 323
The air is worthless when you're not here
The world has no soul, my home is where you are
My eyes are the color of Pinot Noir
I'm stubborn, she calls me Minotaur
My thoughts fly, but my body goes nowhere
Inside this skull, it's smokier than single malt
Stuck in a no man's land between yin and yang
How can 63,000 grams carry an elephant
So when I said I was scared, I meant terrified
Courage turning tail is so easily done
These days are like nights of compact silence
You said I lack arguments, but you barely listened
Text message fights, harsh language, it's common, I guess
You and I are so easily swept away in the name of arguments
And now I'm here, in a room without a soul
Trying to find mine, which seems to have run away
The future view obscured by the November fog
The same thought loop has been going on for fifteen hours
Home is best, but I'm away a lot
I love you but I work hard on my footprint
You say, Jay, improve your prioritization
My wisdom is like SJ, hit by delays