Текст и перевод песни Ulf Lundell - Barcelona

Barcelona

Dom pekade åt ett håll
Han pekade åt ett annat
En galen man, en vilsen
En bakfot, en förledd
Men han fick sitt skepp till slut
Och drog västerut över havet
En drömmare, en dåre
Var han lycklig, var han rädd
Därute på djupet
När han aldrig såg land
Ensam under stjärnorna med
Astrolaben i hand?
Han fann vad han sökte
Men ändå inte alls det
Som han drömde om när han
Gick ombord på Palos redd
Den här bussen går i natten
Och mina ögonlock är tunga
Jag har gjort vad som skulle göras
Jag har gjort det bra
Varje resa har ett slut
Den här tar slut i natt
Arbetet var hårt och gott
Det var tårar, det var skratt
En kväll i november 1975
Steg jag ombord på den här bussen
Nu kommer jag hem
Jag fann vad jag drömde om
Men ändå inte alls det
Som jag längtade och sökte
Som jag mer än allt annat ville ha
Jag ska ner till Barcelona
För att söka mej ett skepp
Drottningen Isabella
är ensam vid sitt hov
Kungen och hans män
Drog österut i fält
För att söka nya länder
Jag ska be henne om lov
Att ta den andra vägen
Mot solnedgångens strimma
Att få försvinna och vara borta
Som solen sjunker
I skymningens blå timma
Jag vet vad jag är efter
ändå vet jag inte alls
Jag lämnade och vände här
Du låg fortfarande och sov

Barcelona

They pointed in one direction
He pointed in another
A madman, a lost soul
A left-foot, a misled
But he got his ship in the end
And sailed west across the sea
A dreamer, a fool
Was he happy, was he scared
Out there in the deep
When he never saw land
Alone under the stars with
The astrolabe in hand?
He found what he was looking for
But still not at all what
He dreamed of when he
Boarded the ship at Palos
This bus drives into the night
And my eyelids are heavy
I have done what I had to do
I have done it well
Every journey has an end
This one ends tonight
The work was hard and good
There were tears, there was laughter
One evening in November 1975
I boarded this bus
Now I'm coming home
I found what I dreamed of
But still not at all what
I longed and searched for
That I wanted more than anything else
I'm going down to Barcelona
To find myself a ship
Queen Isabella
Is alone at her court
The king and his men
Went east into the field
To seek new lands
I will ask her permission
To take the other road
Towards the sunset
To disappear and be gone
As the sun sinks
In the twilight blue hour
I know what I'm after
Yet I don't know at all
I left and turned here
You were still asleep