Текст и перевод песни Ulf Lundell - Du kan inte lämna en plats (Som du inte vart på)

Du kan inte lämna en plats (Som du inte vart på)

Du kan inte lämna en plats
Som du inte vart på
Det glittrar och det glänser
Så du stannar men du säjer: Jag ska snart gå
Du förstår inte varför du är ensam och feg
Är det du eller din rädsla som styr dina steg
Kan du va mot andra
Som du vill att andra ska va mot dej?
Dom visa är så vassa
Där dom sitter i sitt mörker och föraktar
Allt dom kan är att stanna i sina
Trygga förnekelser som dom vaktar
Och dom flyr och förbannar när ljuset väller in
Genom dammiga fönster, in i varje smutsigt krypin
Kan du va mot andra
Som du vill att andra ska va mot dej?
Jag går genom stan och jag kan inte se
Nånting annat än att det är stålarna som styr
Bäst du spottar upp dej grabben
Och gör dej redo för ett klipp
För den här drömmen du när är nog dyr
När du trampar ner din broder
Är du lyckligare då
Hur långt måste du gå
Innan du äntligen förstår
Det är alltid någon som drar i våra trådar
Som har vår tid på sina klockor
Men jag vill inte se dom jag älskar
Förvandlas till dockor
Hur länge ska vi tro att vi kan ta utan att ge
När ska vi komma till sans, när ska vi äntligen se
Att vi måste va mot andra
Som vi vill att andra ska va mot oss?

You can't leave a place (you haven't been)

You can't leave a place
That you haven't been
It glitters and it gleams
So you stop but you say: I'll be leaving soon
You don't understand why you're lonely and afraid
Is it you or your fear that guides your steps
Can you be to others
As you want others to be to you?
The wise are so sharp
As they sit in their darkness and despise
All they can do is stay in their
Safe denials they guard
And they flee and curse when the light pours in
Through dusty windows, into every filthy lair
Can you be to others
As you want others to be to you?
I walk through the city and I can't see
Anything but that it's the steel that rules
You better spit on yourself, boy
And get ready for a cut
Because this dream you cherish is probably expensive
When you trample on your brother
Are you happier then
How far must you go
Before you finally understand
There's always someone pulling our strings
Who have our time on their clocks
But I don't want to see the ones I love
Turn into dolls
How long will we believe that we can take without giving
When will we come to our senses, when will we finally see
That we must be with others
As we want others to be with us?