Текст и перевод песни Ulf Lundell - Rom i regnet

Rom i regnet

Nere vid Zinkensdamm en juninatt
Gick jag och undrade var jag hade vart
På Hornsgatans öde stråk mötte jag dej
Vi gjorde sällskap hem
Vi gick hem till mej
Vi gick hem till mej

Sällan visad ömhet
Brann som en glöd i mej
Och ett barn i trasor
Skrek efter bröd i dej
Solens första strålar
Kom genom rutans skumma glans
Och en koltrast satt och sjöng
På ett tak någonstans
På ett tak någonstans

Och när vi vaknade
Föll regnet ner
Vi köpte rom och frukt och något mer
På Tantolundens golv av gräs
Under blad och gren
Där låg vi och drack
Rom i regnet
Rom så ljus och len
Rom så ljus och len

Och jag sa: Jag tycker om dej
Och du sa: Jag tycker om dej
Det var väl bara nåt som vi sa
Som vi sa för att det lät så bra

I oktobernattens grav
I Stockholms svarta skog
Värms jag än av det du gav
Och det du tog
På hyllan under spegeln
Där står ditt läppglans kvar
Buteljen ligger tom i regnet
Där våta löven far
Där våta löven far

Room in the Rain

Down by Zinkensdamm on a June night
I walked and wondered where I had been
On Hornsgatan's deserted path, I met you
We walked home together
We went home to me
We went home to me

Rarely shown tenderness
Burned like a glow in me
And a child in rags
Cried for bread in you
The sun's first rays
Came through the dim glow of the window
And a blackbird sat and sang
On a roof somewhere
On a roof somewhere

And when we woke up
The rain fell down
We bought rum and fruit and something more
On Tantolunden's grassy floor
Under leaves and branches
There we lay and drank
Rum in the rain
Rum so light and smooth
Rum so light and smooth

And I said: I love you
And you said: I love you
It was just something we said
Like we said it because it sounded so good

In the October night's grave
In Stockholm's black forest
I am still warmed by what you gave
And what you took
On the shelf under the mirror
There your lip gloss remains
The bottle lies empty in the rain
Where the wet leaves fall
Where the wet leaves fall