Текст и перевод песни Ulf Lundell - Röd Klänning

Röd Klänning

Ibland känns det som om mitt liv
Bara har varit en radda dråpligheter
Illusioner misstag
Följder av för snabba slutsatser
Inte mycket var vad jag trodde
Eller hoppades på
Nästan alla platser jag drömt om
Har varit fel platser
Jag tror inte på nånting längre
Mer än den här stunden just nu
Du och jag mitt emot varandra
Ett ja, ett överseende
Ser du skrynklorna på handen här
Dom behöver lite solsken
Jag tycker om värmen i din blick
Och ditt lite trötta leende
Du får mitt hjärta att slå
Du får mitt hjärta att slå
Du får mitt hjärta att slå
Lite fortare
Du får mitt hjärta att slå
Dubbelslag
Ah, du springer du klättrar
Du drömmer, du hoppas
Du bryter upp och drar vidare vidare
Genom denna stora snåriga skog
Du jagas av skuggor och livslögner
Men du begraver och gömmer undan
Sånt som inte tål sanningens ljus
Eller släcker ut alltihop på en krog
Men till slut en dag
Måste du stanna upp ändå
Med andan rosslande i lungan
Du kommer inte undan längre
Och nu står du där med öppen mun
Och flämtar med tungan
Du får mitt hjärta att slå...
Vi går som på nålar här
Vi kan explodera när som helst
Som överhettade maskiner
Som har trimmats upp för hårt
Hemlösa och tomma
Så privata, så instängda och tragiska
Det är mitt folk det här
Och ditt min vän, min skatt
Och folket är en spegel
Och vad vi ser i den
är att vi har toppat bort oss själva
Vi tycks ha förlorat
Det gemensamma och magiska
Jag har en röd klänning hemma
Jag köpte den i London
För ett par år sen
Jag var på hemväg från Karibien
Där rastas kallade mej nazi
Jag var så ensam där på gatorna
I trängseln strax före nyår i Camden
Att jag köpte den där klänningen
Valde mellan en röd och en blå
Det ser ut att va din storlek
Den är din om du vill ha den
Vi kan gå hem till mej och prova den
Om du har tid och lust att gå
För du får mitt hjärta att slå...

Red Dress

Sometimes I feel like my life
Has only been a series of blunders
Illusions, mistakes
The consequences of hasty conclusions
Not much of what I believed
Or hoped for
Almost every place I've ever dreamt of
Has been the wrong place
I no longer believe in anything
Except this moment, right now
You and I facing each other
A nod, an understanding
Do you see the wrinkles on this hand
They need some sunshine
I like the warmth in your glance
And your somewhat tired smile
You make my heart beat
You make my heart beat
You make my heart beat
A little faster
You make my heart beat
Palpitations
Ah, you run, you climb
You dream, you hope
You break up and move on, onward, onward
Through this large, tangled forest
You're hunted by shadows and life's lies
But you bury and hide away
Things that can't stand the light of truth
Or drown it all out in a pub
But one day, in the end
You'll have to stop anyway
With your breath rattling in your lungs
You can no longer escape
And now you stand there with your mouth open
And gasping
You make my heart beat...
We're walking on eggshells here
We could explode at any moment
Like overheated machines
That have been pushed too hard
Homeless and empty
So private, so locked in and tragic
These are my people
And yours, my friend, my treasure
And the people are a mirror
And what we see in it
Is that we've topped ourselves
We seem to have lost
The common and the magical
I have a red dress at home
I bought it in London
A couple of years ago
I was on my way home from the Caribbean
Where Rastas called me a Nazi
I was so lonely there on the streets
In the crowds just before New Year's in Camden
That I bought that dress
I chose between a red one and a blue one
It looks like it's your size
It's yours if you want it
We can go to my place and try it on
If you have the time and desire to go
Because you make my heart beat...