Текст и перевод песни Ulf Lundell - Skyll På Stjärnorna

Skyll På Stjärnorna

Hon tog min hand och sa:
Din livslinje är av
Jag sa: Jag vet
Jag ser stormar över piskat hav
Utan barmhärtighet
Jag gich därifrån
Och tog en drink i en bar
Och såg dom komma par om par.

Strax efter tolv
Var jag trött på allt
Och ville gå
Jag kände hennes hand
Runt min arm
Hon sa: Nå?
Vill du stanna här?
Jag har min bil
Vi åkte uppåt kusten
Satt tysta flera mil.

Sen sa hon:
Skyll på stjärnorna
Skyll inte på mej
Skyll på stjärnorna
Som vakar över dej
Skyll dej själv
Som lever dessa underliga dar
Skyll på stjärnorna
Så stannar jag kvar.

Vi gjorde upp en eld
Nere vid bryggan
Natten tyst och sval
Lanternor långt därute
Hon bredde ut sin sjal
Runtom våra axlar
Upp i skogen skrek en räv
Hon sa: Du vet ändå hur det är
Vill du leva så lev.

Skyll på stjärnorna
Skyll inte på mej
Skyll på stjärnorna
Som vakar över dej
Skyll dej själv
Som lever dessa underliga dar
Skyll på stjärnorna
Så stannar jag kvar.

Skyll på stjärnorna...

La faute aux étoiles

Elle a pris ma main et a dit :
Ta ligne de vie est terminée.
J’ai dit : Je sais.
Je vois des tempêtes au-dessus d’une mer fouettée.
Sans pitié.
Je suis parti.
J’ai pris un verre dans un bar.
J’ai vu les gens arriver en couples.

Peu de temps après minuit,
J’en avais assez de tout.
Je voulais partir.
J’ai senti sa main.
Autour de mon bras.
Elle a dit : Alors ?
Tu veux rester ici ?
J’ai ma voiture.
Nous sommes montés le long de la côte.
Nous avons été silencieux pendant plusieurs kilomètres.

Puis elle a dit :
La faute aux étoiles.
Ne me blâme pas.
La faute aux étoiles.
Qui veillent sur toi.
Blâme-toi toi-même.
Qui vit ces jours étranges.
La faute aux étoiles.
Alors je resterai.

Nous avons fait un feu.
Près du quai.
La nuit silencieuse et fraîche.
Des lanternes au loin.
Elle a étendu son châle.
Autour de nos épaules.
Un renard a crié dans les bois.
Elle a dit : Tu sais comment c’est.
Si tu veux vivre comme ça, vis.

La faute aux étoiles.
Ne me blâme pas.
La faute aux étoiles.
Qui veillent sur toi.
Blâme-toi toi-même.
Qui vit ces jours étranges.
La faute aux étoiles.
Alors je resterai.

La faute aux étoiles…