Текст и перевод песни Ulf Lundell - Stjärnorna

Stjärnorna

Nu glimmar stjärnan i havets blanka lugn
Det svarta tona mörker runt en tid som är glömd
Nu hettar blod och ängslan som en ugn
Nu är bordet vält och sista bägaren tömd

Nu har sista färjan gått med skrik och skratt
Och den första strimman gryning har skrämt tystnad i tim och liv
Och det hål som har slukat allt inatt
Är det hål som kallas lever och liv

Jag fann min väg till stjärnorna tillsist
När jag klöv den blanka ytan med min kropp
Jag fann min väg med noggrannhet och list
Nu ligger jag på botten, på rygg och stirrar upp

Jag har bråttom men jag kvävs och ligger still
Mina lungor sprängs, jag vittrar
Som ett sjunket vrak
Men blodet hettar det brinner som det vill
Det trotsar stjärnor, himlar, mörker, hav

Jag fann min väg till stjärnorna tillsist
När jag klöv den blanka ytan med min kropp
Jag fann min väg med noggrannhet och list
Nu ligger jag på botten på rygg och stirrar upp

The Stars

The star shimmers in the calm sea mirror now
Black tones darkness around a time that is forgotten
Hot blood and fear like a furnace now
The table is overturned and the last cup is emptied now

The last ferry has left with screams and laughter
And the first streak of dawn has frightened the silence in hours and lives
And the abyss that has swallowed everything tonight
Is that abyss called life and liver

I finally found my way to the stars
When I cleaved the shiny surface with my body
I found my way with precision and cunning
Now I’m lying on the bottom, on my back, starring up

I’m in a hurry but I’m suffocating and lying still
My lungs are bursting, I’m withering
Like a sunken wreck
But the blood is burning as it pleases
It defies stars, heavens, darkness, sea

I finally found my way to the stars
When I cleaved the shiny surface with my body
I found my way with precision and cunning
Now I’m lying on the bottom, on my back, starring up