Текст и перевод песни Öbarna - Inbjudan till Bohuslän

Inbjudan till Bohuslän

Som blågrå dyning bohusbergen rullar
I ödsligt majestät mot havets rand
Men mellan dess kala urtidskullar
Är bördig jord och gammalt bondeland
Dit tränger Skagerack med blåa kilar
Och strida strömmar klara som kristall
Och lummig lövlund står med björk och pilar
Och ask och ek vid ladugård och stall

Kom, Rönnerdahl till Ängön nu om våren
Här häckar ejder, gravand, mås och trut
I vildrosbuskarana och björnbärssnåren
Har finkarna och mesarna tittut
På slånens taggiga och svarta grenar
Syns inga gröna blad, men knopp och blom
Som breder över gråa gärdsgårdsstenar
Ett pärlstrött flor av snövit rikedom

Ja, kom och se vårt Båhuslän om våren
Du, Rönnerdahl, som äger blick för färg
Här går på vinröd ljung de svarta fåren
Och rosa skyar över druvblå berg
Här svallar myllan lilabrun kring plogen
När Anders plöjer med sin norska häst
Och skutor med kinesiskt vitt om bogen
På golfströmsgröna svall styr mot nordväst

Kom ut till oss, här kärnar Hulda smöret
Och leghornshönsen värper ägg var dag
Här blir du frisk till hälsan och humöret
Här trivs du, Rönnerdahl, det lovar jag
Här bygger Anders båtar och fioler
Här kan du fiska torsk och spela vals
Och tjusa oss med kullrande trioler
Ur Anders felor och din egen hals

Kom ut till stränderna, de ödsligt sköna
Med slån och hagtorn, böjda djupt av storm
Med gamla båtvrak som har multnat gröna
Men än i brustna skrov bär vågens form
Där mellan hav och land, på sand som skrider
På tång som gungar kan du ensam gå
Och leva i de längst förflydda tider
Och i ditt släktes framtid likaså

Invitation to Bohuslän

Like blue-grey swells the Bohus mountains roll,
In desolate majesty to the ocean's edge,
But between those bare primordial hills,
Lies fertile soil and ancient farmland.
There Skagerrak penetrates with blue wedges,
And swift streams flow, clear as crystal,
And lush groves stand with birch and willow,
And ash and oak by barn and stable wall.

Come, Rönnerdahl, to Ängön now in spring,
Here eider, shelduck, gull, and kittiwake all breed,
In wild rose bushes and blackberry brambles,
Finches and titmice peek out at the dawn.
On blackthorn's thorny, dark branches,
No green leaves yet appear, but bud and bloom,
Spread over grey stone fences,
A pearl-strewn veil of snow-white richness loom.

Yes, come and see our Bohuslän in spring,
You, Rönnerdahl, with an eye for vibrant hue,
Here, black sheep graze on wine-red heather,
And rose-tinted skies arch over grape-blue peaks.
Here, the soil swells lilac-brown around the plough,
As Anders ploughs with his Norwegian steed,
And boats with Chinese white upon their bows,
On Gulf Stream green swells steer towards northwest with speed.

Come out to us, where Hulda churns the butter,
And Leghorn hens lay eggs each day,
Here, your health and spirits will recover,
Here you'll thrive, Rönnerdahl, I promise, come what may.
Here Anders builds boats and violins with care,
Here you can fish for cod and waltz the night away,
And charm us with your rolling trills so rare,
From Anders' fiddles and your own throat, so they say.

Come out to the shores, desolately fair,
With blackthorn and hawthorn, bent low by the storm's might,
With old shipwrecks, decayed and green,
But still in broken hulls, the waves' form they invite.
There, between sea and land, on shifting sand so free,
On swaying seaweed, you can wander all alone,
And live in times long past, you see,
And in your kindred's future, yet unknown.