Resten Av Livet

Jag vaknar och står på toppen av lyckan
Näven är knuten men fastsydd i fickan
Hårt, så hårt
Jag glider runt ensam med mina laster
Ser allting skina genom ett raster
I mig

Jag går nerför backen, sliten som satan
Försöker att inte höra dom prata
Om inget
Alltid om inget
Dom säger att allt blir bättre med tiden
Men genom tiden blir du så liten
I tankarna
Och sliten i kanterna

För det känns som
Min hjärna är flätad
Och det känns som
Igår är besjälad med imorgon
Och resten av livet

Ja, det känns som
Min hjärna är flätad
Och det känns som
Igår är besjälad med imorgon
Och resten av livet

Med sentimentaliteten i zenit
Minnet av Mandy varar för evigt
I mig

Jag står där och vacklar som Manfred Ewald
Näven i fickan är som förstelnad, nu

Jag känner hur din besvikelse lyssnar
Drömmarna tystnar
Ingen vill kyssa nätterna
Bara fylla dosetterna
Jag lägger mig med min näve i fickan
Ännu en dag helt utan kickar
Och jag älskar det

Men det känns som
Min hjärna är flätad
Och det känns som
Igår är besjälad med imorgon
Och resten av livet

Ja, det känns som
Min hjärna är flätad
Och det känns som
Igår är besjälad med imorgon
Och resten av livet

Och jag vill finnas där för dig
Men att finnas där för mig
Är ett andetag i bly
Ett andetag i bly

Ja, jag vill finnas där för dig
Men att finnas där för mig
Är ett andetag i bly
Ett andetag i bly

(Ja, jag vill finnas där för dig
Men att finnas där för mig
Är ett andetag i bly
Ett andetag i bly)