Prästgatan

Bär min gitarr
Skolan är slut och jag och drej är skratta fram
Jag vill att du ska förstå att jag gör nåt med all min tid
Och jag är själv
Du förstår nog inte i ganska lång tid
För mig så finns det äckligt mycket tid

Ett tomt program
För ingen frågar nånsin mig om min gitarr
Som är så tung
Den ger mig blåsor och den plågar mig
Påminner mig om att jag aldrig har gjort rätt för mig
Att jag aldrig lärt mig spela på den

Och du säger
Att drejer säger
Att gitarren är en sliten mans redi
En symbol för patriarkatets förtryck
Och jag säger ingenting
Jag tittar ner
Jag säger ingenting
Jag tittar ner

Hur den vilar tungt och raskt mot mina ben
Och hur centralen matchar mina byxor grön