Lyrics Ramlar - Way Out West 2010 - Håkan Hellström

Det finns en gata där alla kan mitt namn
Jag ramlar dåliga gatan fram
Och jag var full och jag var dum och jag ramla på allt
Och jag föll för nån på en fest nånstans
För det skulle ju va dans, dans, dans!

Och det är lång väg ner
Och du skulle aldrig ramla mer
Och jag ramlar klara gatan fram, sen ramlar jag tillbaks igen
Nu har jag ramlat gatan klart, men jag är ändå inte riktigt lika glad själv

För många ramlande flickor ramlar förbi
För många rammelsängar att ramla i
Människor ramlar runt på stan
Människor ramlar hårt, precis som du och jag

Det är lång väg ner
Och du skulle aldrig ramla mer
Jag ramlar kär i dem som inte ens vet vem jag är
Jag har ramlat där förut, och det är mer än bara nån sorglig kliché

I vilket tempo slår era hjärtan i kväll, Göteborg?
I vilket tempo slår våra hjärtan?
Plocka upp det, boys
Kom igen, kom igen, kom igen

Och jag ramlade in på nåt diskotek
Och sen ramla jag ut, så vitt jag vet
Och jag ramla omkull och tog mig upp och sen
Ramla jag omkull igen
Ramlade in i en taxi
Mister, visa mig den maximala hastigheten!
Vart du vill, så fort du kan
Ja, vart du vill, så fort du kan
Vart du vill, så fort du kan

Lång väg ner
Och du skulle aldrig ramla mer
Och det är så, det är en lång väg ner
Och du skulle aldrig ramla mer

Kör mig vart du vill
För jag ramlar aldrig hit igen

Tack ska ni ha!
Hej på er allihop!
Åh, herregud vad mycket människor
Det är så himla, det är symboliskt på många sätt
Att gå upp och spela det här just här
För tio år sen, exakt faktiskt
Så spelade vi de här låtarna alldeles innan skivan kom
På en liten festival i Bragebacken, som ligger
Ni kan–, ni vet väl den här hoppbacken va, som ligger där?
Precis där spelade vi, på festivalens allra minsta scen

Det var knappt en scen, faktiskt, det var med som en korv
Korvmoj eller nånting
Ja, som att vi spelade i
Jag kunde fälla ut en gigantisk lucka och så skulle vi stå där och spela
Det var väldigt märkligt och det var mitt på dagen
Och det var väl ungefär en femtio personer där

De närmsta av dem satt typ tjugo meter från scenen
Alla såg livrädda och uttråkade ut
Och jag sprang fram och tillbaka till mixerkillen
I min matroskostym som
Faktiskt kändes mycket bredare då
Tio år, tio år

I alla fall, jag sprang fram och tillbaka till honom
För att försäkra honom om att han skulle spela
Evert Taubes "När jag var en ung caballero"
Alldeles innan vi gick på scenen
Men han måste ha hört fel eller nåt
Eller tryckt på fel knapp, för istället satte han på den här
Låten "Den kinesiska muren", jag vet inte om ni vet vilken det är

Ah, det är en tio minuter lång recitation
Recitation är när man typ läser så här
Om det kinesiska kejsardömet
Och det var ju sånt jävla antiklimax
Redan där kände jag ba det här kommer så mycket åt helvete
Och det är faktiskt det enda jag minns från den där Bragebackenspelningen
Jo, jag minns att vi fick en eller två getingar i tidningen dan efter
I recensionen

Men, ah jag vet, jag vet
Men det var ingen fara, det kändes som man var värd det på nåt sätt
Livet var värt ungefär en eller två getingar på den tiden så
Det kändes bara som allt stämde
Men ändå, herregud, vilken revansch det är
Jag kan inte sluta tänka på det, bara att
Ja, att det är så nära också, det är bara några hundra meter där

Tack ska ni ha!
Tack, publiken, det är er förtjänst! Ja ja
Vi ska spela en låt som
Förmodligen kommer att utspela sig på rätt många platser i Göteborg i natt
Men min version
Min version utspelar sig i mitten av Vasagatan
En blåsig natt för ungefär tretton år sen
Och den där hamburgerbaren, ja
Det är ju sjuans gatukök

Och om ni, om ni skulle vilja avsluta kvällen eller natten
På ett sånt sätt som jag brukade göra
Så ska ni gå dit och beställa ett loser meal
Jag försökte, jag försökte alltid beställa ett loser meal där vid femtiden på morgonen
Och de fattade aldrig vad jag pratade om: Vad då "loser meal"?
Ah men du vet, det är extra majonnäs
Extra pommes frites, extra lök
Ah, extra sånt där som man käkar på fyllan när man vet