Lyrics Ibland gråter jag bara för att tiden går - Marit Bergman
Jag
har
bott
vid
en
landsväg
i
hela
mitt
unga
liv
Har
sett
halva
världen
rulla
fort
förbi
I
ett
flickrum
med
planscher
på
Clash
och
Transvision
Vamp
Har
jag
suttit
och
väntat
och
längtat
nån
annan
stans
Sara
ta
mig
i
handen,
du
är
min
bästa
vän
Knyt
på
dina
Martens,
så
drar
vi
i
skymningen
Vi
dansar
i
leran
med
dimma
i
ögonen
Vart
ska
jag
ta
vägen
med
all
den
här
kärleken
Ibland
gråter
jag
bara
för
att
tiden
går
Ibland
gråter
jag
bara
för
att
tiden
går
Och
aldrig
nånsin
ska
någonting
kännas
så
starkt
igen
Alla
stjärnorna
föll
ner
på
oss
ifrån
himmelen
Jag
är
gladare
nu,
men
jag
saknar
hur
ny
jag
var
Det
som
sken
så
klart
i
oss
då,
finns
det
nånting
kvar?
Finns
det
n'nting
kvar?
Tisdag
morgon
i
Mars,
ser
dem
frysa
vid
Fridhemsplan
Vi
bor
på
samma
linje,
men
inte
i
samma
stad
Kanske
lekte
för
hårt,
jag
har
glömt,
kanske
svek
jag
dig?
Var
det
klart
redan
då,
vem
av
oss
som
skulle
klara
sig?
Ibland
gråter
jag
bara
för
att
tiden
går
Ibland
gråter
jag
bara
för
att
tiden
går
Ibland
gråter
jag
bara
för
att
tiden
går
Ibland
gråter
jag
bara
för
att
tiden
går
Och
tiden
går
Och
tiden
går
Och
tiden
går
Och
tiden
går
Attention! Feel free to leave feedback.