Текст и перевод песни Evert Taube - Möte I Monsunen

Möte I Monsunen

Vi mötte ett skepp i den svalkande monsun
Där vi ångade mot Röda havet opp
En fullriggare det var och dess namn var Taifun
Som nu segla från Ostindien till Good Hope

Vår kapten gav nu order att vi skulle hissa flagg
Och vi hissade den gula och den blå
Och i samma stund så blåste där från skeppets gaffelnock
Finlands vita flagg med blåa korset på

Vi höll ganska nära och stoppade maskin
För att preja och ta budskap med oss hem
Och då lovade hon opp där hon gick med vinden in
Ifrån babord, och vi rodde bort till dem

Vi fick ända från backen och lejdare midskepps
Och vår fjärdestyrman äntra upp på den
Men i röstet står en svensk sjöman som jag nu återser
Fritiof Andersson, min gamle barndomsvän

Ja, man möts ju ibland i monsuner och passad
När man seglar mest på värmen som vi gjort
Jag blev likväl rätt förvånad fästän ändå mera glad
När jag återsåg min vän på denna ort

-Jag blev held up i Kina, jag blev rånad i Shanghai
Jag har suttit hos pirater uti pant
Men jag gifte mig med dottern till mördaren Fu Wai
Sade Fritiof, det är hemskt men det är sant

-Med kinesiskans hjälp kom jag sen till Singapore
Utan pass och pengar står jag på ett torg
När en man i guldgaloner plötsligt fram emot mig går
Sveriges konsul, kapten Fredrik Adelborg

-Se goddag, Fritiof Andersson, säjer Adelborg
Vad i Herrand namn gör du i Singapore?
-Ifrån Gula floden kommer jag och vill till Göteborg
Det är bäst att en hyra hem jag får

-Jag blev klädd i vita kläder, jag fick låna tie pund
Jag fick pass med Kungens vapen och porträtt
Konsulinnan bjöd på te och jam och pratade en stund
Hon var det sötaste jag dittills hade sett

-Ja, så tog jag en steamer och mönstrade på däck
Och i Siam fick vi last av vilda djur
Tigrar, lejon, elefanter, som dom sålt till Hagenbeck
Som du varit hos i Hamburg, eller hur?

-Men den resan var värst av alla, det är sant
Syd om Ceylon gick vi in i en cyklon
Ut ur buren smet ett lejon, rök på en elefant
Vrålet blandades med storm och böljors dån

-Snart var luckorna bräckta och upp kom många djur
Vår kommandpbrygga den gick överbord
Elefanten knäckte masterna och kastade en tjur
Ut i havet, gosse, sanna mina ord!

-Ja, Hagenbecks ombud åt lejonet ju opp
En gorilla klättra ner i vår maskin
För att härma maskinisten slog hon fram och back och stopp
Tills jag sköt henne med skepparens karbin

-Det var självaste Nemesis från djunglerna, min vän
Snart var bara jag och elefanten kvar
När cyklonen gått så fick vi en sydväst-monsun igen
Och drev in till Camarin på Malabar

-Men nu säger jag adjö för din styrman går från bord
-Ja, men Fritiof, elefanten, vem fick den?
-När vi träffas nästa gång skall jag besvara dina ord
Vi ska segla nu och sätta kurs igen!

Och de brassade för fyllning och började sin gång
Och tillbaka till vår skuta rodde vi
Och där gick hon i monsunen och jag hörde deras sång
-Rolling home, rolling home, across the sea!

Men jag räkna′ alla segel och räkna om igen
Ifrån flying jib till röjlar och mesan
Det var summa tjugotvå vita segel som där gick
På den glittrande blåa ocean

Encounter in the Monsoon

We met a ship in the cooling monsoon,
As we steamed up toward the Red Sea's embrace.
A full-rigger it was, and its name was Typhoon,
Sailing from the East Indies to the Cape of Good Hope's grace.

Our captain gave the order to hoist our flag high,
And we raised the yellow and the blue to the sky.
And at that very moment, from the ship's gaff peak did fly,
Finland's white flag with the blue cross, reaching high.

We kept close and stopped our engine's hum,
To hail and take messages back home with us.
And there she luffed, with the wind she did come,
From the port side, and we rowed over, thus.

We got as far as the main chains and the gangway amidships,
And our fourth mate ascended it with a grin.
But in the voice below, a Swedish sailor my memory equips,
Fritiof Andersson, my old childhood friend.

Yes, one meets in monsoons and trade winds,
When sailing mostly in the warmth as we've done.
I was quite surprised, yet even more glad it binds,
To see my friend again in this place, under the sun.

- "I was held up in China, robbed in Shanghai,
I sat with pirates as a hostage, you see.
But I married the daughter of the murderer Fu Wai,
Said Fritiof, "It's terrible, but it's true, believe me."

- "With the Chinese girl's help, I then reached Singapore,
Without a passport or money, I stood in a square.
When a man in gold braid suddenly walked towards me, and swore,
Sweden's consul, Captain Fredrik Adelborg, was there."

- "Well hello, Fritiof Andersson," says Adelborg with a smile,
What in God's name are you doing in Singapore?
- "From the Yellow River I come, and to Gothenburg I'd like to file,
It's best I get passage home, that's for sure."

- "I was dressed in white clothes, I was lent ten pounds,
I got a passport with the King's arms and portrait grand.
The consul's wife offered tea and jam, and talked for a few rounds,
She was the sweetest I had seen in this land."

- "So I took a steamer and signed on as deckhand,
And in Siam we got a cargo of wild beasts.
Tigers, lions, elephants, sold to Hagenbeck's command,
Which you've been to in Hamburg, I believe, at least?"

- "But that trip was the worst of all, it's true,
South of Ceylon, we entered a cyclone's wrath.
A lion escaped its cage, attacked an elephant, through and through,
The roars mixed with the storm and the waves' aftermath."

- "Soon the hatches were broken and up came many a beast,
Our command bridge went overboard with a crash.
The elephant snapped the masts and tossed a bull, a feast,
Into the sea, my dear, it happened in a flash!"

- "Hagenbeck's agent ate the lion, it's a fact,
A gorilla climbed down into our engine room's core.
To imitate the engineer, she pushed levers back and forth, intact,
Until I shot her with the captain's carbine, that's for sure."

- "It was Nemesis herself from the jungles, my friend,
Soon only the elephant and I remained alive.
When the cyclone passed, we got a southwest monsoon again,
And drifted to Camarin on the Malabar, we thrived."

- "But now I say goodbye, for your mate departs the board,
- "Yes, but Fritiof, the elephant, who got it in the end?"
- "When we meet next time, I'll answer your every word,
We'll sail now and set our course again, my friend!"

And they braced for full sail and began their way,
And we rowed back to our ship, hearts light and gay.
And there she went in the monsoon, and I heard their song that day,
- "Rolling home, rolling home, across the sea!" they'd say.

But I counted all the sails, and counted again with glee,
From flying jib to royals and spanker, you see.
There were a total of twenty-two white sails, wild and free,
On the glittering blue ocean, a sight for you and me.