Текст песни Jojje (En julsaga från verkligheten) - Mange Hellberg

Det va julen 1993, simmborgarmärket han snott låg breve
Han ville visa sin mamma han va som dom andra fast han egentligen svamla
Men klockan hade inte ens slagit tre, när pappa och mamma sov på soffan brevé
Jojje såg självklart på kalle, fast utan hans vänner, ingen vet hur han känner
Han tog simmborgarmärket och maten som va kvar o drog
Han ville fira jul med någon som förstod

Jag vet att de e känslan kompis, men du är inte ensam konstigt nog
Dom orden va Ingmars på julaftontimman, i en trapp i centralstation
Ja, jag känner samma känsla kompis, men vi är inte ensamma du o jag
Vi är stjärnor i mörkret, fast vårt liv är rätt dunkelt, ska vi hitta ut någon dag

Jojje fråga Ingmar, du var är dina barn?
Ingemar börja gråta, sa, dom flyttat från stan
För ingen vill ha en pappa som bor i en trappa, det är nån'ting man fattar
Trots att Jojje bara är åtta år, så tar han det till sig, o visst, han förstår
Han vet precis hur det är att va helt ensam, den svåraste känslan
Han la' armen runt Ingmar o sa, du är min kompis, o log
Och han fick äntligen fira jul med någon som förstod

Jag vet att de e känslan kompis, men du är inte ensam konstigt nog
Dom orden va Ingmars på julaftontimman, i en trapp i centralstation
Ja, jag känner samma känsla kompis
Men vi är inte ensamma du o jag
Vi är stjärnor i mörkret, fast vårt liv är rätt dunkelt, ska vi hitta ut någon dag