Текст и перевод песни Totta Näslund feat. Louise Hoffsten - Kallt Kallt Kallt

Kallt Kallt Kallt

Han sitter på perrongens bänk och vakar
Trött på hur den bittra kalken smakar
Att sista tåget gått
Verkar ingen ha förstått
Och det är kallt kallt kallt
Han orkar inte fälla flera tårar
Eller höra tal om nya vårar
Och allt är redan sagt
Om de mäktigas förakt
Och det är kallt kallt kallt
Talar fritt gör barn och dårar
Och han ser dom överallt
Men han tiger som en mur
På grund av social censur
Och det är kallt kallt kallt

Sent på jorden ska de hårda vakna
Av att gamla gastar dansar nakna
Tiden har sin lag
Bortom makt och morgondag
Men det är kallt kallt kallt
Bland korrupta kan en sanning såra
Men ömma tår finns överallt
Och där empatin är knal
På grund av samvetskval
Är det kallt kallt kallt
Han sitter på perrongens bänk i kylan
Utan någon hemlighet att skyla
Utan röst och utan rang
I deras etablissemang
Och det är kallt kallt kallt

Froid, Froid, Froid

Il est assis sur le banc de la gare, en train de veiller
Fatigué de l'amertume de ce calice
Que le dernier train est parti
Il semble que personne n'ait compris
Et il fait froid, froid, froid
Il n'a plus la force de verser de nouvelles larmes
Ou d'entendre parler de nouveaux printemps
Et tout a déjà été dit
Du mépris des puissants
Et il fait froid, froid, froid
Seuls les enfants et les fous parlent librement
Et il les voit partout
Mais il se tait comme un mur
À cause de la censure sociale
Et il fait froid, froid, froid

Tard sur terre, les durs se réveilleront
À la vue de vieux fantômes dansant nus
Le temps a sa loi
Au-delà du pouvoir et du lendemain
Mais il fait froid, froid, froid
Parmi les corrompus, une vérité peut blesser
Mais les larmes douces sont partout
Et là où l'empathie est aveugle
À cause des remords
Il fait froid, froid, froid
Il est assis sur le banc de la gare, dans le froid
Sans aucun secret à cacher
Sans voix et sans rang
Dans leur établissement
Et il fait froid, froid, froid