Lyrics Om du fanns kvar - Kalle Moraeus

Ett sommarregn som faller, döljer tåren på min kind.
De saker som jag bär på är en obeskrivlig tyngd.
Det känns som du kan se mig, det känns som du finns kvar.
Jag lyssnar till mitt hjärtas röst som bär alla svar.
Ett andetag, en sista suck?
Utan vind mina segel har jag kämpat.
Utan tvivel har jag skapat allt jag har.
För nånstans inom mig finns du alltid hos mig.
Du skulle vara stolt om du fanns kvar.
Höstlöven som faller, torkar tåren på min kind.
Den kärlek som du gav till mig är en obeskrivlig dygd.
Det känns som du kan höra mig, det känns som du förstår.
Jag sjunger på den sång du sjöng.
När jag går i dina spår.
Ett ögonblick.
Den tid som gick.
Utan vind mina segel har jag kämpat.
Utan tvivel har jag skapat allt jag har.
För nånstans inom mig finns du alltid hos mig.
Du skulle vara stolt om du fanns kvar.
Utan vind mina segel har jag kämpat.
Utan tvivel har jag skapat allt jag har.
För nånstans inom mig finns du alltid hos mig.
Du skulle vara stolt om du fanns kvar.