Текст песни Sara Nazaris dikt - Aleks

Jag hör böneutrop i bakgrunden, andra ropar efter hjälp
Den ena ber för den högre, en annan litar bara på sig själv
Vi alla söker frihet men lever i ett fängelse vi själva
Skapat, räknar inte våra framsteg utan endast våra misslyckade dagar
Höga krav på att allt alltid ska vara bra
När människan bara har, en resa att leva var
Så vi tuff tuff tågade in i tuffa tider, r
ökmolnig avgas vi gasas av syrebristande paniker
Taktiker i att gömma vårat inre, m
Ycket göms när ett leende försöker glömma sina bekymmer
När ensamheten lämnar oss med våra
Brister, brister vi ut, som bilbränder
Vi brinner bland brandfarliga ämnen som, tickande bomber
Väntande på sitt byte, v
I byter karaktär när vi vänder oss till vänner
Brister är våra sprickor, spricker är redan spruckna relationer
Inget förtroende för vuxna när även dom närmaste lämnar
När ens egen familj vill hämnas, n
Är inte ens blod bevarar hemligheter
Och Sveriges gator vänder en ryggen
När ropen efter hjälp endast är ett pip bland miljontals röster, säg
Mig, vem har man kvar när mammas mantel visas svag
Och de vuxna inte är lika lyckliga som man trodde
När även den käre är olycklig och den olyckliga
Icke kär, när kärleken gett och dödat så många liv
När alla söker frihet men ingen någonsin blir fri
För den fria kan endast bli fri genom den förtrycktas ögon
Flyktfåglar flyr föroreningar likt som förvirrade femtonåringar jagar
Frihet. Kämpar motvind
Flaxande vingar vi faller som fallskärm i jakt emot vinst
Flos frestar när livet brister i andra ställen
Ställer inga krav på dagen för när allt
Blir bra, är vi rädd för det ska rasa, igen
Och sannaingen är att det inte är enkelt och aldrig blir problemen
Mindre, men inget lämnas olöst om vi inte väljer
Att se hinder, vi hindrar oss själva från att må bra
Bekväma i att det alltid ska finnas lite knas
Så ta mig tillbaka till tiden då världen fortfarande var rättvis men
Jag, växte mig tyvärr rättvist till att, ve
Ta att livet inte alltid handlar om lyckliga slut utan
Positiva perspektiv då även sagor endast är en författares fantasi
Mamma sa, den enda gången vi uppskattar frihet är när den är
Fråntagen
När man sitter i en fyraväggig
Cell, då även cellerna känns fängslade
Den fria kan endast bli fri genom den förtryckas ögon, f
Ör förens vi förlorat hörseln, kommer vi aldrig uppskatta våra öron
Morfar sa, jag behöver inga tårar när döden redan knackat på min
Dörr, låt mig känna doften av blommorna idag och
Inte när ni vill minnas mig som ett minne från förr
Endast när vi sett värre uppskattar vi gårdagen
Ber för de bättre när vi lever i den bättre delen av världen
Men inget lämnas olöst om det inte handlar om döden, kr
Ossade hjärtan har ingen nationalitet och
Hopplöshet kan man inte köpa sig fri ifrån
Allt handlar om ens mentalitet men de, är lätt enklare sagt än gjort
Jag hör böneutrop i bakgrunden medans männikor ropar efter hjälp, vi
Alla vill bli fria men vet inte att nyckeln ut, ligger i mig själv
Lever i ett fängelse vi själva byggt så om vi vill
Bli fria måste vi släppa tag om sorgen vi hållt tryggt
Världen är likadan var du än är så om vi vill se
Förändring, då måste vi börja med oss, då måste vi börja här