Текст песни Du har mail - Fronda

Tja Fronda
Första frågan; Är det du?
Jag tappade självförtroendet för några år sen och går knappt ut
Kan inte se mig själv i spegeln längre för jag är så jävla ful
Mina toppar är för höga, mina dalar är för djupa
Jag tror jag känner på tok för mycket, hör jag till de sinnessjuka?
Jag jämför mig jämt med andra och känner mig förödmjukad
Sen ältar jag samma saker, samma, fast jag ba vill sluta
Du förstår, jag vill vara perfekt men nedvärderar mig själv
Undviker situationer, skräckscenariona blir min cell
Föreställ dig att din fantasi blir galler försedd
Och själen skriker; "Hjälp släpp ut mig!" Men blir så rädd
Jag är trött, så trött men kan inte sova
Jag vill vakna upp, starta om mitt liv i nyutgåva
Ja ibland vill jag bara dö, men jag vet att jag aldrig vågar
Mitt i en inre storm och mina tankar i livbåtar
Har du också varit där? Ja att du inte vågar
Har du satt andra i första rummet och nöjt dig som tvåa
Har du också gjort val som du aldrig kommer förlåta
Har du varit rädd, spelat tuff, skrattat fast du vill gråta
Vi är alla människor i stadskärnorna
Blir det inte mörkt ibland så ser vi aldrig stjärnorna
För vi är lika trasiga i stadskärnorna
Men det är där ljuset kommer in och då vi ser stjärnorna
Du har mail
Tja Fronda
Ledsen att jag bombar dig med mail
Med det känns som att du är en av de få som förstår mig
Jag passar inte in, dagens klimat känns så fejk
Många reducerar mitt problem till en tonårsgrej
Det är tungt, men jag lever med det
Jag tror att jag har missuppfattat mitt egenvärde
Jag är alltid beröm och bekräftelse, för beröm är värde
Bedöm mig snälla så jag vet vad jag är värd, så underlägsen
Ska det alltid va såhär? Tomt och meningslöst
Alla flyter planlöst i havet, några få ser en ö
Jag mår riktigt dåligt, händer att jag ber en bön
Annars är jag mer som; "Okej, lev & dö"
Svårt och förstå sammanhang, bara göra göra, sträva sträva
Bli bättre, bli duktigare, alla får gärna tävla
De flesta vill vara som den egen kära stjärnan
Men jag känner mer för den verklighetsnära hjärnan
Idag skrek de; "Kolla tjockisen liknar en boll"
Där har du en anledning till att jag har svårt å lita på folk
Internet är hårt, det känns som vi måste skita på nån
Vill inte återuppleva sånt, därför min undvikande roll
Jag är rädd för att släppa in nån nära, jag vet att de är tankefel
Samtidigt är jag lika rädd för ensamhet
Jag tror att mina föräldrar belastade mig med deras problem
Det har rubbat min tillit och jag har fastnat i ängslighet
Vi är alla människor i stadskärnorna
Blir det inte mörkt ibland så ser vi aldrig stjärnorna
För vi är lika trasiga i stadskärnorna
Men det är där ljuset kommer in och då vi ser stjärnorna
Vi är alla människor i stadskärnorna
Blir det inte mörkt ibland så ser vi aldrig stjärnorna
För vi är lika trasiga i stadskärnorna
Men det är där ljuset kommer in och då vi ser stjärnorna
Du har mail
Vi är alla människor i stadskärnorna
Blir det inte mörkt ibland så ser vi aldrig stjärnorna.
För vi är lika trasiga i stadskärnorna.
Men det är där ljuset kommer in och då vi ser stjärnorna
Du har mail