Текст песни Frida i vårstädningen - Tommy Körberg

Något ljuvt och änglaaktigt skiner
Omkring Fridas huvud, medge det
Särskilt när bak vårens blomgardiner
Kring hon går med små och lätta fjät

Gick en något språng som slår och skallar
Fint likt suset i en vass hon nått
Ändå står ej Frida vad man kallar
På vår samhällsteges högsta topp

Hur hon i sin gärning så kan vara
Denna gärning kall och praktiskt lagd
Vetenskapen söka må förklara
Då jag själv står kärleksfullt försagd

Springa kring med vattenfyllda käril
Torka prismorna kring lampans rand
Ändå bära sken av blom och fjäril
Av en våg som glittrar vid sin strand

Fönstrets vadd hon hastigt låter fara
Andas rutad klar i denna stund
För att strax därpå med händer snara
Gnida kopparkrukans matta rund

Karl den XII:s likfärds alla kanter
Putsar hon vid Bostons glada sång
Ljuvt nog vore för de blå Drabanter
Om de kände handens mjuka gång

Vardagsvind vid hennes ruta viner
Vardagsdamm står tätt i hennes fjät
Ändå något änglaaktigt skiner
Omkring Fridas huvud, medge det

Där hon syns bland spannar och bland pallar
Kungligt strålar hon vid rök och dropp
Ändå står ej Frida vad man kallar
På vår samhällsteges högsta topp