Текст песни Meteoriter - Ulf Lundell

Marschallerna brann och bilarna blänkte som guld
Och i hallen var det kravaller
Och salen var full
Av viskande läppar
Och ögon som is
Och siden som sammet och förtroendekris
Och nån stjälpte sitt vin på mitt ben
Och allting var skit
Jag borde aldrig ha tagit mej dit
Värdinnan kom fram och sa
Välkommen, huset är ditt
Hon gick och jag hörde nån skrika
Snart är vi kvitt!
Och hon högg sin gaffel i väggen bakom
Mitt huvud, sen log hon och sa: Jag tar om
Och jag flydde min väg ut i snön
Som föll vacker och vit
Jag skulle aldrig ha tagit mej dit
Nånstans uppåt vägen, Sancta Simplicitas
Fick jag lift med en mörk samarit
Hon veva ner rutan och sa:
Barabbas!
Och det kom ett himmelskt ljus
Från små kors på hennes blus
I bilen var det hett som dynamit
Jag skulle aldrig ha tagit mej dit
Hon bodde med fönster i taket
I Timmermansgränd
Hon var sanningen
Och för det hade hon börjat bli känd
Bland små kakor och fat
Jag sa: Underbart för dej
Hon sa: Visst, men nere på klubben
Är det ingen som känner mej
Och allt jag vill är att bli allas favorit
Hon skulle aldrig ha tagit mej dit
Hon drog sin historia
Och snart var hon uppe i spinn
Och snön föll på fönstren
Klockan tre rasade ett av dom in
Plötsligt låg hon begravd under splitter
Och snö
Och allting var mitt fel
Och nu skulle hon dö
Och då såg jag på golvet
En rykande meteorit
Den borde aldrig ha tagit sej dit
Äntligen! Skrek hon, min stjärna är född!
Jag var stum som en orm
Lagd i sprit
Och hon hann precis bryta av godhetens bröd
Innan pressen slog in dörrn
Jag tänkte: Det här har hänt mej förr
Allt runt mej är bara a' la suite
Jag borde aldrig ha tagit mej dit
Ja, långt går min längtan
Långt går min sökande blick
Men nu känner jag åtminstone till
Dom skenheligas trick
Och undrar min vandring från vinter till höst
Ska småstjärnor falla på min väg som en tröst
För dom gnistor som lockar
Men knappast kan stilla aptit
Aldrig nånsin skall någon få mej dit igen
Det lovar jag och svär min vän
Aldrig nånsin skall någon få mej dit igen
Det lovar jag och svär min vän
Aldrig nånsin skall någon få mej dit igen