Lyrics Hundra mil från Marianne - Björn Afzelius

Som snöflingor i stormen
Far mänskorna förbi
De virvlar liksom höstlöven
Inför sin sista strid
Det regnar över storstaden
Han fryser där han går
En främling ibland främlingar
En vandring utan mål

Neonskyltar speglar sig
I bilar och betong
Och skyltdockorna ler som om
De nynnar på en sång:
"Kom närmare, kom närmare
Här säljer vi kurage
För en ringa slant kan du känna dig
Som kung fast du är page"

Och jag ser att du gråter, Marianne
Ja, jag ser att du gråter, Marianne

Och nöjestemplen erbjuder
Sin lugnande musik
Och gemenskapen man känner
Med en enarmad bandit
Och frälsarn bakom bardisken
Han ler och fyller på
Och låtsas som det regnar
När nån brister ut i gråt

Och jag ser att du gråter, Marianne
Ja, jag ser att du gråter, Marianne

Marianne, hundra mil från din älskade famn
I en treårig ensamhet
Marianne, det kan slita det starkaste band
Men vad bryr sig väl makten om det

Han irrar runt i natten
Så langt ifrån sin vän
Längs gränder där man erbjuder
Den Stora Kärleken:
För hundra kronor får man se
Hur mänskan avlar barn
Och för tio till så får man ta
Den tidning man vill ha

Hans feberblanka ögon
Ser hur bingohajarna
Får äta gamla kämpar
Inpå bara knotorna
Och äldringarnas ögon
Speglar samma ensamhet
Som den som är han skugga
I hans tysta lägenhet

Och jag ser att du gråter, Marianne
Ja, jag ser att du gråter, Marianne

Marianne, han fick fara dit arbete fanns
Sen de plundrat er del av vårt land
Ändå känner han det som om felet var hans
Att ni glider ifrån varann

Han stannar till vid båtarna
Han skälver som i kramp
För en kort sekund så lockar
Vattnets oljemjuka famn
Så knyter han sin bleka hand
Och vreden väller fram
Han viskar: Vi ska visa de
Vi lever ju, Marianne

Och jag ser att du gråter, Marianne
Ja, jag ser att du gråter, Marianne