Lyrics Ångest - Fredric

Ibland så kommer dom som objudna gäster
Jag vill aldrig känna som jag gör när jag tänker efter
Inget trevligt skit, svarta moln, ångest jämnt
Knyter näven hårt så fort nån jävel kollar snett
Har bitit ihop så länge att jag exploderar när
Dom står och skattar år det - en exponerad själ
Försöker leva väl och snackar inte - håller käft
Så ta sitt snack och pick och pack och allt det blir nog bäst
Lämna mig ifred, jag pallar inte snacka drama
Det räcker och blir över, backa bara lika bra va
Så låt det komma nu, det sköljer över som en våg
Jävla ångest varje gång, det blir som djupa sår
Har varit sjuka år, har ingen vind i segel
Känner mig typ som mitt emellan stor förlust och galen seger
Så gliden en dag i mina 43:er ah jag ber dig
De fucking ångest mannen shit du kommer gräva ner dig

Vart ska jag gå från nu
Vem ser mig där jag lever
Hur ska jag ta mig ut
Är det mitt fel
Det är mitt fel
Min ångest är kvar

Finns folk man aldrig glömmer som alltid funnits bredvid
Sen finns det folk som kommer som aldrig funnits med mig
Du kallar mig för bror, men gav mig sen ett val
Dom säger gråt en flod, jag gråter fan ett hav
Det sitter svetsat i mitt huvud varje gång jag tänker
Jag lever enkelt men det är svårt när det kommer till höga stängsel
Försöker med djupa andetag men magen viker sig, den sviker mig
Det blir en metafor, du vet en liknelse
Av hela livet i en bubbla som är svår att spräcka
Jag ser mig gå som någon annan jag är själv på läktarn
Men fuck förstå jag kräver nada bror, ingen tröst
Det kommer sluta med ett skott i huvudet, fuck din väst
Jag sänker blicken och försvinner i ett rökmoln
Känns som död då, kan inte förutspå
Hur allt ska bli med livet, tiden rinner fett snabbt
Och folk har frågat varför jag har blivit fett kall

Vart ska jag gå från nu
Vem ser mig där jag lever
Hur ska jag ta mig ut
Är det mitt fel
Det är mitt fel
Min ångest är kvar

Min ångest ligger som en dimma runt min själ
En labyrint, kan inte hitta rätt väg
Det känns som fängelse
Det har varit så sen längesen
Tar djupa andetag och ser det som en bekännelse
Vill inte stå längst bak i ledet som en tönt och undra
Om du har ett problem så tro mig bror för jag har hundra
Dom säger pengar hjälper, hustla till dig sedelbuntar
Men fuck det där jag skiter i, du ser mig klunka pluntan
När spriten slår så blir det som att det ljusnar, molnen spricker
Allting som drog i mig försvinner när jag fucking dricker
Men ska det va så? allting känns som hyckleri mot livet
Jag borde va stark och bryta mark, va nykter hela tiden
Är trött på kalla blickar vill bara försvinna bort
Har mött så många vilsna själar under resans lopp
Det känns som livet nu är inne i sin sista rond
Jag ber dig gud snälla säg till mig en sista gång

Vart ska jag gå från nu
Vem ser mig där jag lever
Hur ska jag ta mig ut
Är det mitt fel
Det är mitt fel
Min ångest är kvar

Vart ska jag gå från nu
Vem ser mig där jag lever
Hur ska jag ta mig ut
Är det mitt fel
Det är mitt fel
Min ångest är kvar