paroles de chanson Du har mail - Fronda
Tja
Fronda
Första
frågan;
Är
det
du?
Jag
tappade
självförtroendet
för
några
år
sen
och
går
knappt
ut
Kan
inte
se
mig
själv
i
spegeln
längre
för
jag
är
så
jävla
ful
Mina
toppar
är
för
höga,
mina
dalar
är
för
djupa
Jag
tror
jag
känner
på
tok
för
mycket,
hör
jag
till
de
sinnessjuka?
Jag
jämför
mig
jämt
med
andra
och
känner
mig
förödmjukad
Sen
ältar
jag
samma
saker,
samma,
fast
jag
ba
vill
sluta
Du
förstår,
jag
vill
vara
perfekt
men
nedvärderar
mig
själv
Undviker
situationer,
skräckscenariona
blir
min
cell
Föreställ
dig
att
din
fantasi
blir
galler
försedd
Och
själen
skriker;
"Hjälp
släpp
ut
mig!"
Men
blir
så
rädd
Jag
är
trött,
så
trött
men
kan
inte
sova
Jag
vill
vakna
upp,
starta
om
mitt
liv
i
nyutgåva
Ja
ibland
vill
jag
bara
dö,
men
jag
vet
att
jag
aldrig
vågar
Mitt
i
en
inre
storm
och
mina
tankar
i
livbåtar
Har
du
också
varit
där?
Ja
att
du
inte
vågar
Har
du
satt
andra
i
första
rummet
och
nöjt
dig
som
tvåa
Har
du
också
gjort
val
som
du
aldrig
kommer
förlåta
Har
du
varit
rädd,
spelat
tuff,
skrattat
fast
du
vill
gråta
Vi
är
alla
människor
i
stadskärnorna
Blir
det
inte
mörkt
ibland
så
ser
vi
aldrig
stjärnorna
För
vi
är
lika
trasiga
i
stadskärnorna
Men
det
är
där
ljuset
kommer
in
och
då
vi
ser
stjärnorna
Du
har
mail
Tja
Fronda
Ledsen
att
jag
bombar
dig
med
mail
Med
det
känns
som
att
du
är
en
av
de
få
som
förstår
mig
Jag
passar
inte
in,
dagens
klimat
känns
så
fejk
Många
reducerar
mitt
problem
till
en
tonårsgrej
Det
är
tungt,
men
jag
lever
med
det
Jag
tror
att
jag
har
missuppfattat
mitt
egenvärde
Jag
är
alltid
beröm
och
bekräftelse,
för
beröm
är
värde
Bedöm
mig
snälla
så
jag
vet
vad
jag
är
värd,
så
underlägsen
Ska
det
alltid
va
såhär?
Tomt
och
meningslöst
Alla
flyter
planlöst
i
havet,
några
få
ser
en
ö
Jag
mår
riktigt
dåligt,
händer
att
jag
ber
en
bön
Annars
är
jag
mer
som;
"Okej,
lev
& dö"
Svårt
och
förstå
sammanhang,
bara
göra
göra,
sträva
sträva
Bli
bättre,
bli
duktigare,
alla
får
gärna
tävla
De
flesta
vill
vara
som
den
egen
kära
stjärnan
Men
jag
känner
mer
för
den
verklighetsnära
hjärnan
Idag
skrek
de;
"Kolla
tjockisen
liknar
en
boll"
Där
har
du
en
anledning
till
att
jag
har
svårt
å
lita
på
folk
Internet
är
hårt,
det
känns
som
vi
måste
skita
på
nån
Vill
inte
återuppleva
sånt,
därför
min
undvikande
roll
Jag
är
rädd
för
att
släppa
in
nån
nära,
jag
vet
att
de
är
tankefel
Samtidigt
är
jag
lika
rädd
för
ensamhet
Jag
tror
att
mina
föräldrar
belastade
mig
med
deras
problem
Det
har
rubbat
min
tillit
och
jag
har
fastnat
i
ängslighet
Vi
är
alla
människor
i
stadskärnorna
Blir
det
inte
mörkt
ibland
så
ser
vi
aldrig
stjärnorna
För
vi
är
lika
trasiga
i
stadskärnorna
Men
det
är
där
ljuset
kommer
in
och
då
vi
ser
stjärnorna
Vi
är
alla
människor
i
stadskärnorna
Blir
det
inte
mörkt
ibland
så
ser
vi
aldrig
stjärnorna
För
vi
är
lika
trasiga
i
stadskärnorna
Men
det
är
där
ljuset
kommer
in
och
då
vi
ser
stjärnorna
Du
har
mail
Vi
är
alla
människor
i
stadskärnorna
Blir
det
inte
mörkt
ibland
så
ser
vi
aldrig
stjärnorna.
För
vi
är
lika
trasiga
i
stadskärnorna.
Men
det
är
där
ljuset
kommer
in
och
då
vi
ser
stjärnorna
Du
har
mail
Attention! N'hésitez pas à laisser des commentaires.