paroles de chanson Nattcafé - Ulf Lundell

Vi möttes på en luciafest
Hennes namn var Anna T
Hon sa: En kväll hem från jobbet
Gick jag förbi ett cafe'
Såg min man sitta därinne
Med en kvinna med ett långt rött hår
Hon kundeinte ha varit mer än
Nitton, tjugo år
Satte en man med en kamera på dom
Och fick dom där bilderna sen
Och det finns bilder man helst
Aldrig vill se, min vän
Som ett brännsår i själen
Som aldrig vill läkas mer
Sveket, det känns så
Det bränns, sa Anna T
Hämnd är vad du tänker på
Hämnd är vad du vill ha
Men du sjunker ner i svarta sjön
Blir stamkund på en bar
Men en kväll när han kom hem
Var jag inte kvar
Allt som var mitt, inget kvar
För honom: bara frågor, inga svar
Det var ett stort hål
Ett stort gapande hål
Som jag lämnade där
Ett stort, svart, allting
Slukande hål
Jag reste runt i ett år
Nu bor jag med en annan man i Nice
Träffade honom en dag i Paris
Vi fastnade i en hiss
Vi såg Mexico tillsammans
Templen i Teotihusca'n
Vi gifte oss i somras
På en gotländsk strand
Och det där såret börjar läkas
Tiden gör ju det med sår
Men det är konstigt: mitt i natten
Kan jag vakna av att jag ser hennes hår
Rött och långt och ringlande
Inne på det där cafe'et
En morgon när vi satt där vid te'et
Sa han: I natt vaknade jag av att du grät
Jag gav honom mitt leende
Men jag behåller min hemlighet
En efter en släcktes lamporna
När klockan närmade sej tolv
Och ljusets drottning med sitt tåg
Trädde in på salens golv
Rött vin i glasen, röda sidenband
Och Lucia själv med hår ner till midjan
Som en ringlande brand
Anna T tog min hand
Hon höll den hårt som i kramp
Hon höll i den som om den var
Enda räddningens tamp
Jag tog henne snabbt därifrån
I taxin låg hon i mitt knä
Vi stannade vid ett nattöppet cafe'
Vi satt där tills klockan blev tre
På hotellrummet sa hon:
Låt det ske som måste ske