Текст песни Lycklig och förvånad - Lars Winnerbäck

Som att låta drömmarna ta fart
Nån natt på väg från replokalen
Det var så det var
Som att röka hemrullat I smyg
På rasten, bakom gympasalen
Det var så det var
Du gick sakta nerför gatan
Vi hade inte bråttom hem
Och jag vände mig om ibland
För att få en skymt av dig igen
Det var så det var
Som om stämningen fanns kvar
När mörkret lagt sig dunkelt över stan
Som en känsla I förvar
Som I trans blev jag harmonisk och human
Du var mitt hem och min oas
Du gav mig gåtorna tillbaks
Du gjorde mig lycklig och förvånad
Som att få nog och ta sig hem
Längs med rälsen över slätten
Det var så det var
Som att våga ropa hej för tidigt
Som att vissla I vinjetten
Det var så det var
Du gick sakta nerför gatan
Och det mörknade och blev kallt
Men jag hade din värme kvar I ryggen
Och jag såg dig överallt
Det var så det var
Som om stämningen fanns kvar...
Som att få nog och ta sig hem
Längs med rälsen över slätten
Det var så det var
Som om stämningen fanns kvar...