Lyrics En fjärils vingslag - Daniel Adams-Ray , Kartellen

Har blivit slagen gul och blå, spottad på
Tills skolan blev en väg jag inte orka gå
Om jag fortsätter skolka kanske tårar torkar
Och hade självmordstankar innan jag var 12 år
Men då jag gömde smärtan inombords
Den exploderade år senare på nån citykrog
Skolan, mannen varför gå den?
När rasten var en scen från Clockwork Orange
Välkommen, till mina områden
Där livsglädjen första som fucking dör på en
Och de var fyra, fem mot en
Vi beslöt byta skolan efter 4:an min vän (Uhh)
Misshandlad i skogen vid skolan
Skydda mamma, torka bort blodet på toan
Jag var liten, jag var mobbad, jag var svag, än idag
När jag blundar jag kan fortfarande höra vad de sa

Står i anfallsläge under asfaltsträden
En dag ska jag flyga över alla er
Tänker aldrig mer, falla ner
Jag tänker aldrig mer falla ner

Jag tänker aldrig mer falla ner
Jag tänker aldrig mer falla ner (En dag ska jag flyga)
Jag tänker aldrig mer falla ner
Jag tänker aldrig mer falla ner

En bit av min själ dog, empatin raderades
In och ut på barnpsykiatrin, det planterades
Det var något fel på mig
"Sebbe kolla hur de andra barnen ser på dig"
Och jag tänkte pass på livet
Jag leker ensam varje rast
Och en trogen bästa vän då, var nåt jag aldrig haft
De jaga mig och mamma vi fick springa för vårt liv
Och pappa ut och vevade med baseballträn och skit
Torka dina kinder för gott, slut på tårarna
Hatet i mitt bröst brann som ljus på kyrkogårdarna
Pröva mina vingar och jag flaxa in i stormen
Haschbitar, spritflasker, fast i trappuppgången
Som Tupac, lillen ville bli en thug
Nu jag lutar mig mot gangsters för att finna lite stöd
Så, från och med idag ska jag aldrig backa bak
De ska äta varje fucking ord de sa (Ahh)

Står i anfallsläge under asfaltsträden
En dag ska jag flyga över alla er
Tänker aldrig mer, falla ner
Jag tänker aldrig mer falla ner

Jag tänker aldrig mer falla ner
Jag tänker aldrig mer falla ner (En dag ska jag flyga)
Jag tänker aldrig mer falla ner
Jag tänker aldrig mer falla ner

Och nu jag sicksackar centrum, dubbla magasin
Driftar på natten, full tank bensin
600 zip-bags, blir yr och andas in
Och får sex och tio effektivt om dörren sparkas in
De kallar det en fjärils vingslag
Vid rätt tidpunkt och den orsakar en orkan
Betongbarn, mindes sparkarna från bollplan
Till att springa med tabanja, bakk bankomater, kokskran
Marathon i mörkret som jag inte hade nån plan
Rutten frukt, bittra rötter smittar varje organ
Kontaminerad till att bli den jag hatade
De porträtterar mig som monster, jag gasade
Men Gud läkte all smärta jag bär
Och det svåraste jag gjort var att förlåta de där
Jag sa till mamma jag har inte glömt bort det barnet jag var
Men när jag blundar idag, det är en helt annan sak (Uhh!)

Jag har svalt granater, många fler än vad man orkar med
Mitt hjärta är en krater, jag tänker aldrig mer falla ner

Står i anfallsläge under asfaltsträden
En dag ska jag flyga över alla er
Tänker aldrig mer, falla ner
Jag tänker aldrig mer falla ner (Ugh!)

Jag tänker aldrig mer falla ner (Aldrig mer!)
Jag tänker aldrig mer falla ner (Uh uh!) (En dag ska jag flyga) (Yeah!)
Jag tänker aldrig mer falla ner (Inte en chans)
(Mannen!) Jag tänker aldrig mer falla ner

Falla ner, falla ner, falla ner, falla ner
Falla ner
Ey aldrig mer, aldrig mer, aldrig mer, aldrig mer
Aldrig mer
Falla ner, falla ner, falla ner, falla ner
Falla ner
Ey aldrig mer, aldrig mer, aldrig mer, aldrig mer
Aldrig mer